I november 2022 fastställde den nya regeringen den så kallade tillförlitlighetsnormen för Sverige till en timme per år, ett mått Energimarknadsinspektionen, Ei, tagit fram på regeringens uppdrag.

Detta på grund av en EU-förordning från juni 2019 om den inre marknaden för el, som säger att länder med kapacitetsmekanismer ska ha en så kallad tillförlitlighetsnorm, som anger ”den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet” – alltså hur mycket elbrist Sverige kan acceptera per år.

Tillförlitlighetsnormen bygger förenklat på två värden: VOLL (Value Of Lost Load) – en uppskattning av vad kunder är villiga att betala för att slippa strömavbrott – och CONE (Cost of New Entry) – kostnaden att tillföra ny produktionskapacitet.

”Vi har utgått från EU:s metodik och tagit fram underlaget”

I uträkningen följde Ei EU:s metodik, där varje land tar fram så kallade referensteknologier, alltså den billigaste och mest realistiska lösningen för att hantera en eventuell effektbrist.

Denna resurs kom att bli hushållens uppvärmning, där man antar att människor frivilligt minskar sin elanvändning när elen blir dyr.

Då hushållens minskade elanvänding i stort sett är kostnadsfri landade Ei:s beräkning i ett mycket lågt CONE-värde på cirka 120 000 kronor per megawatt och år, och en tillförlitlighetsnorm på en timme per år.

– Det är hushållens möjlighet att vara flexibla som blir den referensteknik som behövs för att nå den behövda kapaciteten i vår beräkning för den svenska tillförlitlighetsnormen. säger Jens Lundgren, biträdande chefekonom på Energimarknadsinspektionen, till TN och fortsätter:

– Resultatet är ingenting som vi har kommit på själva. Vi har utgått från EU:s metodik och tagit fram underlaget, men det är regeringen som har beslutat om normen.

Därför stoppas Karlshamnsverket som effektreserv

Våren 2025 löpte den tidigare lagen om effektreserv ut, alltså en ordning med lånsiktiga kontrat.

I stället tvingas Sverige nu följa EU:s elmarknadsförordning, som är ett marknadsbaserat system där EU bestämmer pristak och förbjuder nationella effektreserver utan godkänt statsstöd – då det anses snedvrida konkurrensen.

Därför kunde Sverige inte längre förlänga kontraktet med den tidigare effektreserven, det oljeeldade Karlshamnsverket.

EU beslutade dessutom att sätta Sveriges pristak för statsstöd utifrån den tillförlitlighetsnorm som Ei tagit fram. Detta då EU tolkade resultatet som att Sverige har ett såpass robust elsystem att någon större strategisk reserv inte behövs.

– Vi har satt en tillförlitlighetsnorm som är väldigt strikt. Eftersom normen är satt utifrån en billig teknik blev det också det som hamnade i EU:s beslut om nivån på statsstödet, säger Nicklas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, till TN.

”Visste inte att resultatet skulle användas av EU för att räkna ut nivån”

Både Svenska kraftnät och Ei uppger att de inte förstått detta när normen togs fram.

– Förhandlingarna skedde mellan Regeringskansliet och EU, och även om vi bistod regeringen visste vi inte att man skulle landa på den här nivån, säger Nicklas Damsgaard.

– Vi har gjort vårt jobb enligt det regelverk vi har att följa, och visste inte att resultatet skulle användas av EU för att räkna ut nivån på det svenska statsstödet på det här sättet, säger Jens Lundgren till TN.

Resultatet är att de tre aktörer som lämnat anbud till Svenska kraftnät upphanding av en strategisk reserv hamnade långt över EU:s satta takpris för Sverige – som alltså är satt utifrån hushållens flexibilitet.

– Den typen av flexibilitet är svår att få in som en strategisk reserv. Hushållen kommer ju att ha reagerat på priset långt innan en reserv måste aktiveras, säger Nicklas Damsgaard.

Svenska kraftnät arbetar nu för att försöka komma runt EU:s regelverk.

– I en ny upphandling kommer vi att begära att buden är delbara. Volymerna som upphandlas kan också komma att justeras utifrån den kostnadseffektivitetsanalys vi behöver genomföra, säger Niclas Damsgaard.