Enligt nya bestämmelser från den 1 juli år ska kommuner själva ansvara för att ordna boende åt de skyddsbehövande ukrainska flyktingarna. Syftet är att få till en jämnare fördelning av flyktingar i landet. Migrationsverket anvisar flyktingarna utifrån fördelningstal om hur många personer respektive kommun ska ta emot.

Migrationsverkets prognos över antalet skyddsbehövande har nu sänkts från 23 500 individer till drygt 16 400 vid årets slut.

Fram till den 1 november 2022 har cirka 48 400 ukrainare sökt asyl i Sverige. En prognos som gjordes av Migrationsverket i somras uppskattade att runt 55 000 skulle komma. Migrationsverket räknar därmed, om trenden fortsatt håller i sig, att det kommer 52 000.

Svårt att få jobb i Sverige

För att ukrainska medborgare på flykt ska ha rätt att arbeta i Sverige behöver de registrera sig hos Migrationsverket. Ukrainska flyktingar har däremot inte rätt till SFI, svenska för invandrare, vilket försvårar inträdet på arbetsmarknaden då det uppstår problem med språkbarriärer. Många flyktingar från Ukraina har dessutom haft svårt att ordna barnomsorg.

– Många av dem som kommit hit är kvinnor med barn som fram till nu inte haft ordnad barnomsorg. Det är en av flera troliga förklaringar till att inte fler skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen. En annan är givetvis att många hoppas kunna återvända till hemlandet så snart som möjligt, säger Sofie Carlsson som ingår i Arbetsförmedlingens ledningsstab till SvD.

En annan förklaring att allt färre ukrainare söker sig till Sverige kan vara att det går relativt bra för Ukraina i kriget med Ryssland.

Ny flyktingvåg?

Ryssland har den senaste tiden attackerat Ukrainas el- och vattenförsörjningssystem. Allt fler ukrainare i landet är nu oroliga över bristen på el och vatten när vintern närmar sig. Kievs borgmästare Vitalij Klytjko har sagt att stadens medborgare måste vara beredda att lämna staden om elbristen fortsätter.

Juan Fernando López Aguilar är ordförande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter i Europaparlamentet. Han är spanjor, uppväxt på Kanarieöarna, och ingår i den Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet. Bulletin var på plats i Bryssel och fick en intervju med López Aguilar om situationen i Ukraina.

– Fyra miljoner ukrainare har fått tidsbegränsat skydd i Europa enligt massflyktsdirektivet. Vi håller ett öga på hur situationen utvecklar sig, och vilka konsekvenser det kan få. Europa har kunnat ta emot elva miljoner ukrainare utan att drabbas av panik och vi har inte sett en samhällskollaps till följd av flyktingvågen. Ett misstag vi gjorde 2015 var att drabbas av panik trots att det kom mycket färre flyktingar, säger Juan Fernando López Aguilar, till Bulletin.