Den senaste tiden har Ryssland utsatts för flera drönarattacker, framförallt mot Moskva och den ockuperade Krimhalvön.

Vrakdelar från nedskjutna drönare har skadat olika byggnader i Moskva och i söndags träffades skyskrapan ”Moskva City”, där flera ryska departement har sina kontor. Samma byggnad skadades även natten mot tisdagen.

Ryssland skyller samtliga attacker på Ukraina och enligt Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, är det troligen Ukraina som ligger bakom attackerna, skriver TT.

– Det jag ändå tror är mest troligt, är att de är avfyrade från Ukraina, säger han.

Han säger vidare att attackerna inte har någon betydelse för kriget vid frontlinjen i östra Ukraina. Däremot skickar Ukraina en stark signal till Ryssland i och med sina attacker mot huvudstaden Moskva.

– Det handlar om att långsiktigt förändra viljan och motivationen att föra krig i Ukraina, att undergräva den ryska folkviljan för krig och indirekt den politiska viljan att föra krig.

– Ryssland är ett väldigt stort land och det är inte alla som går runt och tänker på kriget i Ukraina. Sedan vill man skapa någon typ av osäkerhetskänsla också för Kreml, säger Huovinen.

Taktiskt av Ukraina att neka

Den misstänkta drönartypen som använts i attackerna är ukrainsktillverkade UJ-22, en typ som har en teknisk räckvidd på 800 kilometer.

Det innebär det att drönaren kan färdas från Ukraina till Moskva, om man ställer in gps:en och får den att fungera.

– Problemet är att det går att störa gps:er och att precisionen inte är hundraprocentig, till skillnad från om man hade haft en operatörsstyrd drönare, säger Huovinen.

Han menar att det kan finnas flera anledningar till varför Ukraina inte tar på sig attackerna. Antingen för att de avfyrats från Ryssland eller för att attackerna skulle kunna leda till civila dödsfall i Moskva.

– Det är ju intressant i sig, om Ukraina attackerar Moskva är det terrorism, men när man själv skjuter kryssningsrobotar mot Kiev eller Odessa då är det en del av ”specialoperationen”, säger Houvinen om det ryska narrativet.

Läs även: Migrationsverket omprövar Salwan Momikas uppehållstillstånd