Avrättningsbeskedet för den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali är sannolikt en reaktion på krigsbrottsrättegången mot en iransk man i Sverige, enligt Irankännaren Rouzbeh Parsi.
– De vill avskräcka västerländska stater, säger han.
Den svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali ska avrättas senast den 21 maj i Iran. Det rapporterar den statliga nyhetsbyrån ISNA med hänvisning till källor, enligt Reuters.
Han sitter fängslad i Iran sedan 2016 och har dömts till dödsstraff misstänkt för att ha spionerat för Israels räkning. Dödsstraffet har skjutits upp gång på gång och rapporter från fängelset berättar om att han mår mycket dåligt rent fysiskt.
Uppgifterna om att Djalali ska avrättas i Iran före den 21 maj kommer samtidigt som rättegången mot Hamid Noury avslutas i Stockholms tingsrätt. Den senare misstänks för grovt brott mot folkrätten och flera mord i samband med massavrättningar i Iran 1988.
Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, tror att det nya avrättningsdatumet för Djalali är ett led i Irans protester mot rättsprocessen mot Noury.
– I Iran anses rättegången i Stockholm vara en politisk sak som inte har någon legitimitet. Man har attackerat den i olika omgångar, framför allt när den började och nu när den avslutas och närmar sig domslut, säger han.
”Ett schackdrag”
Att avrätta Ahmadreza Djalali som spion blir då ett sätt att i Irans ögon sätta press, enligt Rouzbeh Parsi.
– De vill avskräcka västerländska stater från att, som de ser det, helt godtyckligt arrestera och anklaga människor och dra den islamiska republiken i smutsen. Det är den kvasiofficiella förklaringen, säger han.
– Man kan också tänka sig att det är ett schackdrag för att öppna upp för möjligheten till ett fångutbyte. Det skulle i så fall vara att Djalali byts ut mot Noury.
Sveriges ambassadör i Iran, Mattias Lentz, kallades i söndags upp till utrikesdepartementet i Teheran för att ta del av Irans missnöje gällande rättegången mot Noury.
Svenska UD avråder sedan förra veckan från icke nödvändiga resor till Iran med anledning av det spända läget.
Ingen effekt hittills
Verkställandet av dödsdomen mot Djalali har flera gånger skjutits upp.
– Det går inte veta om det här nu är mer allvarligt menat än tidigare, eller om det är ett schackdrag för att öka trycket och bädda för ett utbyte. Samtidigt avrättar Iran en del människor och det är inte otänkbart att de genomför den, säger Rouzbeh Parsi.
TT: Vad kan Sverige göra nu?
– Sverige kan fortsätta protestera och möjligtvis mobilisera EU-länder. UD har såvitt jag kan se varit väldigt aktiva. Bland annat fick Djalali, som bara hade uppehållstillstånd när han fängslades, svenskt medborgarskap 2018. Så man har försökt att stärka hans position juridiskt gentemot den iranska staten, men det har hittills inte haft någon effekt.
Djalali-fallet har fördömts internationellt och EU-parlamentet har krävt att Djalali släpps.