Ryssland tycks skifta fokus i Ukrainakriget. Men att hoppas att den ryska reträtten från Kiev innebär starten på en större rysk reträtt är vanskligt.
– Grundtanken är nog att kraftsamla där man har framgång. Det är det vi ser just nu, säger Johan Norberg, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut om den ryska strategin.
De senaste dagarna har det kommit samstämmiga uppgifter om att ukrainska styrkor återtagit tidigare ryskkontrollerade områden kring huvudstaden Kiev. Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland eskalerar insatsen i såväl östra som södra delarna av Ukraina.
– Det har förvånat mig att man har gått in på flera fronter samtidigt. En klassisk militär tanke är ju annars att kraftsamling ger framgång, säger Johan Norberg.
Han vill inte sia om vilken som varit den ryska ursprungsplanen men konstaterar att det sannolikt är en ny rysk inställning som träder fram nu.
– Mönstret tyder på det. Men jag har lärt mig att inte spekulera om det här kriget. För saker ändras väldigt fort.
Kusten viktig
Norberg säger att den militära verkligheten som de ryska styrkorna stött på i Ukraina gör det svårt för Putin att sälja in kriget som en framgång.
– Frågan är vad man har uppnått med kriget. Man hade ju de facto, mer eller mindre, kontroll från rysk sida över Donbass. Stora delar av de två länen i alla fall, redan innan kriget.
Att fokusera mot öst och söder skulle kunna ge Ryssland kontroll över hela den ukrainska Svartahavskusten.
– Man får väldigt stort inflytande och kan påverka ukrainsk import och export. Vad jag förstår så går väldigt mycket via hamnar vid Svarta havet. Det skulle vara att ha ett grepp om Ukraina, att förneka Ukraina kusten. Sedan är frågan om Ryssland kan hålla de stora territorier man tagit.
Ukrainsk respons
Norberg betonar också att en eventuellt ny kursriktning från rysk sida blir svår att maskera för såväl omvärlden som Ukraina:
– Även Ukraina kan ju kraftsamla söderut. Om Ryssland ändrar tyngdpunkt kan såklart Ukraina svara och reagera på det.
Norberg är också tydlig med att något nära förestående slut på kriget inte är troligt. Han jämför situationen med den kring kriget i före detta Jugoslavien på 1990-talet.
– Vi har en tendens i väst att tolka förhandlingar som tecken på att det snart kan bli fred. Men nej. Ta kriget på Balkan som exempel. Där var det ständigt olika fredsplaner och eldupphör som bröts i parti och minut. I grund och botten har ingen sida nått sina övergripande mål med kriget. Stridigheterna är en del av förhandlingarna. Även om Ryssland kanske anpassar sig litegrann nu så är man fortfarande inte färdig tror jag, på långa vägar.
Önskan och verklighet
Norberg understryker också att det är en sak att önska sig en snabb upplösning av kriget, men en annan att ta in vad som faktiskt sker.
– Man kan önska i ena handen och man kan spotta i den andra så får man se vad man får mest av. Man kan självklart önska sig jättemycket av det här kriget. Men man ska vara väldigt klar med att här är ett Ryssland som tycker att militära medel är ett helt okej sätt att påverka politiken i världen, och man gör det man känner passar. Det här är inte över. Det är väl det enda man kan säga med säkerhet.
Läs även: Analys: Hur troligt är det att Ryssland använder kärnvapen?