Under onsdagen höll Putin sitt tal till nationen. Han meddelade bland annat att Ryssland behöver mobilisera och att därför har 300 000 reservister kallats in för att förstärka de nuvarande trupperna. De inkallade är personer som gjort värnplikten och har en viss militär utbildning, även om den betraktas som ytterst begränsad.

Den nya partiella mobiliseringen kommer att dra igång omedelbart, för att så snabbt som möjligt kunna förstärka trupperna i Ukraina. Putin uppgav även att folkomröstningar om att ansluta sig till Ryssland kommer att hållas mellan den 23 och 27 september i Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, som till stor del är ockuperade av ryska styrkor.

Vidare riktade den rysk presidenten hård kritik mot Väst, med anklagelser om att försöka försvaga och splittra Ryssland. Han menade även att Väst hotar med kärnvapen och att de har förvandlat den ukrainska befolkningen till “kanonmat”. Därför behöver Ryssland nu försvara sig, hävdade Putin.

Tomas Sniegon är historiker och docent i Europastudier vid Lunds universitet och har länge forskat om Sovjetunionen samt om Rysslands försvars- och säkerhetspolitik. Han anser att Putins tal är en vattendelare.

– Det är ett tydligt skifte i detta tal. Kriget i Ukraina är inte längre en särskild militär operation, utan ett riktigt krig. Ryssland behöver sätta in fler soldater för att försvara sig. Putin uttrycker ett behov av att skydda sin egen befolkning i de ockuperade områdena. Han kan inte längre hävda att Ryssland inte är i krig, eftersom mobilisering är ett tecken på att det är just ett krig som förs, och att man behöver jobba defensivt, säger Sniegon.

300 000 reservister sätts in

Angående de 300 000 reservister som nu sätts in i kriget menar Sneigon att de på kort sikt inte kommer att göra någon större skillnad för utvecklingen av kriget i Ukraina. Han menar att dessa måste tränas upp innan de kan sättas in i frontlinjerna, men att Putin gått ut med detta är en viktig politisk signal.

Det som är desto viktigare menar Sneigon är hur det ryska folket kommer att reagera på detta, då beslutet drabbar hundratusentals familjer och unga ryssar på ett direkt sätt.

– Putin har försökt hålla de ryska familjerna utanför konflikten, men nu kommer de att drabbas omedelbart, unga män kommer att kallas in till armén, och det är fler som drabbas än bara de som mobiliseras. De blir en viktig faktor för att bedöma hur lojala det ryska folket faktiskt är till Putin och hans målsättningar.

– Det är verkligen en utmaning för den ryska befolkningen. Varje familj som drabbas kommer att sättas på prov, är man verkligen patriot eller inte? Det är nu vi kommer att få se i vilken utsträckning ryssarna faktiskt tror på Putins krig eller inte, säger Sneigon.

Sedan tidigare har oppositionen mot kriget ökat i Ryssland. Bulletin har tidigare rapporterat om uppmaningar som skrivits av politiker i både Moskva och S:t Petersburg om att Putin borde avgå, då kriget varit skadligt för Ryssland och dess invånare. Missnöjet med kriget växer ständigt bland ryssarna och Putins tal under onsdagen kommer bara att öka detta ytterligare.

Det rapporteras redan om att reaktionerna på Putins tal inte varit alltför positiva. På nätet trendar termen “mogilisering”. ”Mogila” betyder grav på ryska och termen mogilisering har spridits istället för Putins ordval ”mobilisering”, för de 300 000 nya soldater som inkallats. Det visar att ryssarna ser den nya mobiliseringen som en dödsfälla för de inkallade.

Samtidigt protesterade tusentals personer i flera ryska städer under gårdagen efter Vladimir Putins tal till nationen. ”Nej till krig” hördes på de ryska gatorna och tusentals demonstranter frihetsberövades under onsdagskvällen.

Hotfull retorik

Hur reaktionerna kommer att utveckla sig återstår att se, framför allt när de 300 000 soldaterna börjar lämna sina hem en efter en och familjerna tvingas handskas med att deras söner skickas till ett krig som inte ser ut att fungera.

Att de dessutom ska skydda de ockuperade, och i framtiden eventuellt annekterade, områdena i Luhansk, Donetsk, Cherson, och så vidare, visar att Putin inte är seriös när det rör folkomröstningarna. Han bryr sig inte om det faktiska resultatet, han räknar helt enkelt med att rigga valen till Rysslands favör, och därför skickar han soldater redan före omröstningarna.

– Det är en påskyndad process. Han skickar soldater till områdena innan de ens gått med på att bli en del av Ryssland. I och med att man mobiliserar innan folkomröstningarna genomförts, kan detta ses som ett uttryck för kaos och panik, som sammantaget inte bjuder någon begriplig bild. Hade han gjort detta en vecka efter omröstningarna hade det varit mer förståeligt, säger Sniegon.

Det har blivit allt tydligare för ukrainare såväl som för ryssar vad det är för slags krig Ryssland för i Ukraina. De ockuperar ukrainska områden helt orättmätigt. De beskjuter civila och gräver massgravar där hundratals oskyldiga människor skottas ner, likt den senaste massgraven som det rapporterats om i Izium.

Samtidigt fortsätter den ukrainska offensiven framgångsrikt, vilket gör Putins uttalade motivation till kriget allt mindre trovärdig. Han påstod under sitt tal att Väst hotat med kärnvapen, samtidigt som han bevisligen gör det själv. Den hotfulla retoriken från Putin är inget nytt, menar Sniegon.

– Retoriken är en sak och verkligheten är en annan. Retoriken gör Putin starkare än vad han är, han är svag och desperat, ville han använda kärnvapen hade han kunnat göra det för länge sen.

– Hur det ryska samhället reagerar nu är väldigt viktigt. Det kommer att ligga till grund för hur Putin kommer att tvingas agera. Antigen får ryssarna nog och Putin tvingas till förhandlingsbordet, eller så kan han ta till mer våld mot sina egna för att tysta ner oppositionen, avslutar Sniegon.

Läs även: Analys: Skälen till Rysslands bakslag och vad det innebär för kriget