Under helgen Wagnergruppen under ledning av Jevgenij Prigozjin att bryta med den ryska militärledningen. Prigozjin beskyllde försvarsministern Sergej Sjojgu för att bland annat ha beordrat en attack mot Wagnergruppens soldater.

Samtidigt känner sig Prigozjin inträngd i ett hörn av Sjojgu, då den ryska militärledningen beslutat att förena Wagnergruppens styrkor med landets försvarsmakt. Prigozjin agerade därför innan han helt förlorade makten om sina trupper.

Under lördagen beordrade han sina trupper att lämna Ukraina och ta sikte på Moskva. Enligt Prigozjin ska 25 000 soldater intagit den ryska staden Rostov-na-Donu som har ett stort militärhögkvarter, och därefter fortsatt marschera mot Moskva, utan att stöta på något som helst motstånd.

Enligt Prigozjin rörde det sig inte om en statskupp utan enbart om en ”marsch för rättvisa” där han ville ställa den ryska militärledningen till svars. Den ryska ledningen svarade med att utlysa anti-terror-läge i Moskva och den ryske presidenten Vladimir Putin kommenterade det inträffade med att “det vi stött på är just förräderi”.

Den ryska säkerhetstjänsten FSB har inlett en utredning mot Wagnergruppens ledare och uppmanar Wagnersoldater att gripa och arrestera sin ledare.

En historisk konflikt

Bulletin har talat med Tomas Sniegon, historiker och docent i Europastudier, med fokus på Sovjetunionen och Ryssland, vid Lunds universitet. Han beskriver konflikten som historisk.

– Det är den mest öppna interna konflikten i den högsta ryska ledningen sedan krigets början. Ingen intern konflikt har tidigare varit lika tydlig och öppen, säger Sniegon.

Han menar att närmare 70 procent av alla diktaturer kollapsat på grund av interna konflikter och att den nuvarande konflikten med Prigozjin är viktigare än de begränsade protesterna som slås ner. Den är för närvarande det största hotet mot den ryska ledningen.

Wagnergruppen såg till synes ut att ta sig fram i Ryssland utan att mötas av något som helst motstånd. När trupperna var endast 20 mil från Moskva, valde Prigozjin att stoppa sina truppförflyttningar för att ”undvika blodspillan”.

– Ryska armén har inte räknat med att den skulle behöva stoppa uppror från egen sida. Därför avvaktade man med att reagera, man ville antagligen inte slåss militärt mot varandra i den situation då konsekvenserna skulle kunna vara katastrofala för båda sidor, noterar Sniegon.

– Det som var överraskande mig mest var inte att militären inte gjorde något synligt motstånd, utan varför andra enheter inte gjorde det. Inrikesstyrkor och Rysslands nationalgarde är exempel på militära enheter underordnade Putin, men de verkade passiva, fortsätter han.

Prigozjin flyttar till Belarus

Efter helgens upptrappningar har Belarus president Aleksandr Lukasjenko talat med Wagnerledaren för att trappa ner situationen.

Lukasjenko uppges ha kommit överens med Prigozjin om att inte fortsätta sitt avancemang i Ryssland. Enligt avtalet med Lukasjenko ska Wagnerledaren flytta till Minsk, meddelade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

– Läget för närvarande är förvirrande för alla. Det är en väldigt oklar situation. Att Prigozjin flyttar till Belarus betyder inget, eftersom landet är underordnat Moskva. Svårt att se om detta verkligen var en någorlunda genomtänkt kupp, förklarar Sniegon.

Om detta hade varit en kupp skulle upprorsmakarna ha likviderats, säger Sneigon. Vilket inte är fallet, då Prigozjin förhandlar och talar öppet. Sniegon menar att Putin aldrig skulle tillåta en kuppmakare att gå ostraffad.

– Regimen är sårbar och det är tydligt för omvärlden. Vad de sannolikt kommer göra nu är att stärka sin position. Detta kommer att ske genom bland annat ökad repression och hot mot alla som potentiellt skulle kunna hota ledningen.

För närvarande är det oklart vart Wagnerledaren håller hus. Det finns inga uppgifter om att han befinner sig i Minsk. Hans senaste meddelande publicerades på Telegram klockan 19.25, svensk tid, på lördagen. Då meddelade han att Wagnergruppens skulle dra sig tillbaka från sin marsch i Ryssland.

Ukrainakriget

Wagnergruppen har spelat en betydande roll för Ryssland under kriget i Ukraina. De har hållit ställningarna i bland annat viktiga strider som Bachmut.

För närvarande är det även oklart vart Wagnertruppens soldater befinner sig.

Enligt Sniegon är det svårt att bedöma exakt hur detta kommer att påverka krigets utveckling, men han betonar att Ryssland är fortsatt en stark militärmakt även utan Wagnergruppen.

– Ryssland har en fortsatt stark armé och kommer nu att försöka se till att situationen på fronten inte avspeglar den interna konflikten som äger rum.

Han säger vidare att denna konflikt visar att det finns stora problem och en betydande sårbarhet inom den ryska ledningen. Helgens händelser har visat Putin att han inte sitter säkert.

– Detta försvagar Putins ställning och han är medveten om det, säger Sniegon.

Läs även: Sverige är med och utbildar 30 000 ukrainska soldater