Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av den globala AI-hajpen. Men det krävs breda satsningar för att inte missa tåget, anser experterna. – Vill man vara med och påverka, bygga grunden till nästa generations digitaliseringslösning, så är det nu, säger professor Fredrik Heintz.
Amerikanska chiptillverkaren Nvidia stormar fram som världens ledande AI-teknikbolag. Börsjätten har blivit symbolisk för den omkastning som artificiell intelligens innebär.
Nvidia-processorer driver Sveriges snabbaste superdator – Berzelius på Linköpings universitet. Tillsammans med forskningsprogrammet Wasp är datorn central för den svenska AI-forskningen.
Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid Linköping universitet, beskriver dagens förutsättningar för grundforskning inom AI i Sverige som goda. Men han ser flera orosmoln, där Europa riskerar att tappa fart mot USA och Kina.
– Kvalitet finns men volym är en utmaning. Vi är bra på att göra saker i liten skala, men vi har svårt att skala upp och få det globala avtrycket, säger han.
Inget Silicon Valley
Det skulle behövas större forskargrupper, bättre tillgång till bra data och snabbare finansieringslösningar i Europa, enligt honom.
Här finns heller inget Silicon Valley redo att fånga framstegen.
– Vi har inte de här ledande bolagen, som både kan bedriva egen grundforskning och ta det svåra steget att skala upp det till något som är användbart, säger Heintz och tar ChatGPT som ett givet amerikanskt exempel.
Daniel Gillblad, AI-chef på cybersäkerhetsföretaget Recorded Future, har samma bild.
– Vi har inga stora företag som driver innovation, som till exempel Nvidia, Open AI, Google. Det har vi varken i Sverige eller Europa.
Risken med att hamna på efterkälken är att pengarna bara flödar från Europa, samtidigt som vi förlorar kontrollen över tekniken.
– Det är en fråga om suveränitet, att vi inte står och faller med andras intressen. Vi får i viss mån mindre kontroll över utvecklingen och sitter inte längre i förarsätet, säger Daniel Gillblad.
Missade moln-tåget
Fredrik Heintz ser potential i Sverige som AI-land.
– Vi har alla möjliga förutsättningar, men det kommer inte att ske av sig självt. Det krävs kraftsamling. Det handlar om att investera i AI-infrastruktur, kompetens, innovation och att göra det i samspel mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, säger han.
Och tidsfönstret krymper.
– Europa missade moln-tåget helt och hållet. Nu finns det risk att vi också missar AI-tåget. Det är oroväckande och kräver att vi agerar snabbt.
fakta
Wasp och Berzelius
Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) är en nationell satsning på grundforskning, utbildning och rekrytering inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvaruutveckling. Linköpings universitet är värduniversitet.
Programmet startade 2015 på initiativ av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och har fram till år 2031 totalt 6,2 miljarder kronor i finansiering.
Målet är att rekrytera 80-100 nya forskargrupper och 600 doktorander, varav minst 150 ska vara industridoktorander.
Wasp-forskarna använder sig bland annat av superdatorn Berzelius som invigdes 2021.
Berzelius har 94 AI-noder från Nvidia med totalt 752 grafikprocessorer. Det ger en beräkningskraft på 470 petaflops för AI.
Källa: Linköpings universitet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
