
Regeringen planerar att låna 300 miljarder för upprustning av försvaret. Experter avfärdar nu förslag om skattehöjningar för att finansiera kostnaden. Skattehöjningar är direkt tillväxthämmande, varnar två ekonomer.
Medan regeringen vill låna 300 miljarder till försvarsupprustning fram till 2035, avfärdar ledande ekonomer idén om skattehöjningar för att klara de löpande utgifterna. Både Daniel Waldenström och Sven-Olov Daunfeldt betonar att tillväxt är den mest effektiva lösningen.
– Tillväxt är vårt bästa försvar. Det skapar trygghet och genererar resurser över tid, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.
Med tillväxt på 2,5 procent per år skulle Sverige kunna få 80 miljarder extra till försvaret, enligt Daunfeldt. Han varnar samtidigt för skattehöjningar.
– Skattehöjningar är verkligen ett dåligt sätt att finansiera försvarsutgifter med. De tenderar att vara direkt tillväxthämmande oavsett vilken inkomstgrupp som drabbas, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, instämmer och pekar på att Sverige redan har bland världens högsta skatter.
– Vi ligger i topp 10 i världen när det gäller skatter. När det gäller skatt på utbildad arbetskraft ligger vi högst i världen. Att ytterligare höja skatt riskerar att minska den viktiga tillväxten, säger Daniel Waldenström.
Båda ekonomerna framhåller att Sverige bör prioritera om bland sina offentliga utgifter.
– Vi har redan idag 2 600 miljarder i skatteintäkter till offentlig sektor varje år som skulle kunna användas till den här beredskapen, påpekar Daniel Waldenström.
För att stimulera tillväxt krävs enligt Daunfeldt enklare tillståndsprocesser, minskad byråkrati, stabil elförsörjning och sänkta skatter på företagande.
– I en väldigt osäker omvärld behöver Sverige bli den lugna hamnen där det inte stormar, avslutar Sven-Olov Daunfeldt.
fakta
Så vill Daunfeldt och Waldenström att försvaret finansieras
- Tillväxt: Med 2,5% årlig tillväxt skulle Sverige få 80 miljarder extra till försvaret
- Omprioriteringar: Staten har redan 2 600 miljarder kronor i skatteintäkter årligen
- Effektivisering: Besparingar i stat, kommun och region kan frigöra resurser
- Lån: Initiala investeringar på 300 miljarder kan lånas tack vare Sveriges låga statsskuld