Nästa vecka ska ett extrainsatt möte hållas i Bryssel som ska diskutera Sveriges ansökan om Natomedlemskap , och utrikesministrarna från Sverige, Finland och Turkiet kommer att delta, rapporterar TT.

Mötet som ännu inte har fått ett exakt datum är ett resultat av ett telefonsamtal som Natos generalsekreterare hade med Turkiets president Erdogan i söndags.

– Vi kom överens om att kalla in till ett högnivåmöte i Bryssel före toppmötet (i Vilnius 11–12 juli). Avsikten är att göra framsteg för fullfärdigandet av Sveriges inträde i Nato, säger Stoltenberg på en presskonferens i Litauen.

Utrikesminister Tobias Billström är försiktigt positiv till mötet, men vill inte kommentera i någon större utsträckning eftersom inbjudan ännu inte är klar.

– Det har redan sagts tidigare att det skulle avhållas nya diskussioner och nu har generalsekreteraren för Nato tagit initiativ till nya möten. Vem som kommer att medverka kan jag inte gå in på här och nu men skulle det komma en inbjudan till mig som utrikesminister kommer jag självfallet att ställa upp, säger Billström i samband med ett EU-möte i Luxemburg på måndagen.

Motstånd från Turkiet

Sveriges Natoansökan har sedan länge ratificerats av samtliga Natoländer med undandag av Turkiet och Ungern, och Ungern har sagt att man kommer att rätta sig efter Turkiet i frågan.

Turkiets invändningar hänger ihop med vad man anser vara en slapp hållning från Sveriges sida gentemot terrorism, och mer specifikt hållningen gentemot den kurdiska organisationen PKK som är terroriststämplade i Sverige, liksom organisationerna YPG och Pyd som Turkiet betraktar som täckmantlar för PKK, men som inte är terroriststämplade någon annanstans än i Turkiet.

I ett inlägg på den turkiska presidentadministrationens webbplats meddelas att den nya svenska terrorlagstiftningen ”vore meningslös så länge som PKK/PYD/YPG-anhängare fritt organiserar demonstrationer” i Sverige”, rapporterar TT.

Frågan är komplicerad eftersom demonstrationsrätten åtnjuter grundlagsskydd i Sverige och utrikesminister Billström vill inte vidare kommentera uttalandet på webbplatsen.

– I det här läget är det inte så mycket vad som snurrar runt i media som är intressant, utan det är mer det faktum att vi från Sveriges sida vet att vi har gjort det som ankom på oss i förhållande till memorandumet (mellan Sverige, Finland och Turkiet) som ingicks i Madrid förra året.

Turkiet: Handlar inte om stridsflygplan

I inlägget på den turkiska presidentadministrationens webbplats understryks att landets tvekan kring Sveriges Natomedlemskap inte är ett försök att pressa USA att sälja dem de jaktflygplan man vill köpa.

”Försöken att koppla Turkiets önskemål om F-16 till Sveriges medlemskap skadar snarare Nato och dess säkerhet än Turkiet”, heter det i inlägget.

Stoltenberg tycks dock se positivt på möjligheterna för ett snabbt svenskt Natomedlemskap.

Inträdet (i Nato) för Finland och snart också Sverige kommer att ytterligare stärka säkerheten i Baltikum, betonar Stoltenberg.