Fatima Doubakil är bland annat känd för att hon för två år sedan stämde Ann-Sofie Hermansson, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, för grovt förtal efter att hon kallat henne och debattören Maimuna Abdullahi för ”extrema röster” som haft samröre med dömda extremister.

Ann-Sofie Hermansson friades från anklagelserna i tingsrätten, där hon backades av terrorforskaren Magnus Ranstorp och journalisten Magnus Sandelin, ordförande i stiftelsen Doku som granskar radikal islamism.

– Fatima Doubakil har väldigt extrema åsikter i synen på den här miljön, säger Magnus Sandelin.

Program om demokrati

I studieförbundet Ibn Rushds projekt Digital Ramadan ingår dagliga Facebook-sändningar med olika teman under fastemånadens sista 10 dagar.

Programmet om demokrati och inkludering inleds med ett barnprogram om hur elever kan vara med och påverka beslut i skolan.

Därefter får Fatima Doubakil tala om demokrati och aktivism. Hon talar bland annat om en ”extremisering och utpekningspolitik” som riktas mot muslimska organisationer, utan att någon motpart får bemöta det hon säger.

”Jag har fått smaka på demokratins baksida, kan man säga. Jag har blivit anklagad för att ha extrema åsikter, jag har blivit kalla extremist, jag har blivit kallad för att vara radikaliserad, och att jag uppviglar unga människor. Ja du, listan kan göras lång och det finns säkert många personer som ni tänker på när ni hör de här begreppen som jag använder mig av. Många personer som har haft samma öde som jag”, säger hon.

Frida Trollmyr (S), kommunalråd för kultur och fritid i Malmö, menar att det inte är upp till henne att avgöra huruvida Fatima Doubakil är en lämplig person att ha med som demokratitalare i projektet, som fått 100 000 kronor i bidrag av Malmö stad och som har som mål att ”ge svenska muslimer möjlighet att samlas i gemenskap denna oroliga vår”.

Andra syften är enligt projektansökan att ”motverka muslimska radikaliseringsprocesser i sin linda” och islamofobiska hatbrott.

– Jag har inte bjudit in henne, så den frågan får du kanske ställa till Ibn Rushd, säger Frida Trollmyr.

– Avsnittet handlar om demokrati och är en uppmaning till barn bland annat om att engagera sig i samhället. Om det visar sig att det finns bevis för att det finns inslag som är olämpliga eller att den här Fatima är kriminell eller terrorist och det inte bara är rykten får vi agera på det.

Oppositionsrådet: ”Oerhört upprörd”

Syftet att motverka islamistisk radikalisering var en av huvudanledningarna till att Moderaterna tyckte kommunen skulle vara med och finansiera projektet, enligt oppositionsrådet Torbjörn Tegnhammar (M).

”Mot den bakgrunden är det djupt olämpligt att extremisten Fatima Doubakil tillåtits delta, det gör mig oerhört upprörd. Arrangören måste nu redogöra för bakgrunden till hennes deltagande så att politiken kan ta ställning till om den verksamhet som det sökts bidrag för faktiskt har uppnåtts”, skriver han i ett mejl.

Nima Gholam Ali Pour, Sverigedemokraternas politiska sekreterare i Malmö, beskriver Fatima Doubakil som en polariserande debattör vars retorik går ut på att separera muslimer från majoritetssamhället. Temat i hennes aktivism är bilden av ett muslimskt kollektiv i Sverige som ständigt utsätts för islamofobi, menar han.

– Det är en mycket förenklad bild, för det finns ju muslimer från olika inriktningar, och det finns knappt något kollektiv av muslimer. Majoriteten av muslimer går inte till moskéer och de är inte medlemmar i muslimska organisationer, säger han.

Han anser att Malmö stad har särbehandlat Ibn Rushd genom att bidra till förbundets ramadanfirande, eftersom ingen annan förening med religiös profil får kommunala pengar för att fira sina högtider.

Nima Gholam Ali Pour vill – i likhet med sitt parti – stoppa alla bidrag till Ibn Rushd, med hänvisning till att rapporter från bland annat MSB och Folkbildningsrådet konstaterat att förbundet har en ideologisk, om än inte organisatorisk, koppling till Muslimska brödraskapet.

Ibn Rushd-ordförande nöjd

Ibn Rushds förbundsordförande Alve Högman påpekar att Justitieombudsmannen (JO) nyligen kritiserade Göteborgs stads beslut att stoppa Fatima Doubakils och Maimuna Abdullahis deltagande i den omtalade paneldiskussionen 2018.

Huruvida de två debattörerna kan sägas ha extrema åsikter säger JO:s beslut däremot inget om.

”Syftet var att Fatima skulle berätta om sin personliga reflektion om demokrati och aktivism. Få har fått utstå så mycket kritik utan att få höras själv som Fatima och den muslimska folkrörelsen”, skriver Alve Högman i ett mejl.

Hennes närvaro var dessutom intressant med anledning av en BRÅ-rapport om islamofobiska hatbrott som släpptes i mars, tillägger han – trots att rapporten aldrig nämns i inslaget, samt med anledning av ”det krympande demokratiska utrymmet som allt fler civilsamhällesorganisationer och aktivister rapporterar om i Göteborg”.

Flera ledarskribenter och debattörer har kritiserat Fatima Doubakils beslut att ta Ann-Sofie Hermansson till domstol.

Författaren och litteraturvetaren Johan Lundberg skrev i en text: ”Även om de förlorar har de visat att det kan kosta på (i form av tidsödande rättsprocesser) att agera så rakryggat som Hermansson gjort”.

Men Alve Högman ser inget problematiskt i att försöka tysta meningsmotståndare genom att gå till domstol.

”Ett fundament i en rättsstat är att kunna pröva saker i domstol. Sedan är det upp till rättsväsendet hur domen blir – det är ett fundament i en demokrati”, säger han.

Samröre med extremister

Det var i mars 2018 som Göteborgs kommun stoppade visningen av filmen ”Burka Songs 2.0” med hänvisning till den efterföljande diskussionen under ledning av Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi skulle bli för ensidig.

I samband med beslutet gjorde Ann-Sofie Hermansson flera blogginlägg där hon bland annat kallade kvinnorna för ”extrema röster” och ”extremister”.

I flera år har Fatima Doubakil varit talesperson för Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK), som bland annat anordnade ett evenemang 2010 med imamen Ali Berzengi, som då hade dömts till fängelse och livstids utvisning för att ha skickat stora summor pengar till en terrorgrupp som dödat hundratals civila i Irak.

I en intervju med journalisten Magnus Sandelin kallade han senare Usama Bin Laden för ”en bra muslim” och ”ingen extremist”.

På samma seminarium med MMRK medverkade Munir Awad som då hade gripits i Kenya och Pakistan för samröre med jihadister. Ett drygt halvår senare greps han och dömdes till 12 års fängelse i Danmark för att ha förberett en terrorattack mot tidningen Jyllands-Posten.

Fatima Doubakil har i en debattartikel jämställt svensk terrorlagstiftning med ”raslagar som enbart riktar in sig på svenska muslimer”. Svenska IS-krigare beskrivs som ”politiserade svenska muslimer” i en annan artikel av MMRK:s företrädare.

– Fatima Doubakil är en aktivist som på många sätt har försvarat de här personerna, och relativiserat eller ursäktat deras ideologi och handlingar. Så på det sättet är hon problematisk ur ett demokratiperspektiv, säger Magnus Sandelin.

Text: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu