Enbart sju procent av landets totalt 290 kommuner har infört språktester bland personalen som arbetar inom äldreomsorgen, rapporterar Kommunalarbetaren. Ytterligare sex procent har svarat att de vill införa språkkrav men inte hunnit etablera det än.

Idag arbetar drygt 150 000 personer inom äldreomsorg i Sverige, av dessa är nästan en tredjedel, eller cirka 42 000 personer, födda i ett annat land än Sverige, enligt tidigare siffror från Socialstyrelsen. Under covidpandemin blev problemet med språkförbistringar inom äldreomsorgen extra påtagligt och personalens bristande språkkunskaper blev en anledning till coronavirusets spridning på äldreboendena.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har länge varnat för att dålig svenska är en riskfaktor. Även Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen och de problem det kan medföra.

SD har varit pådrivande

Sverigedemokraterna har under en längre tid varit pådrivande i frågan om språkkrav inom äldreomsorgen. SD har länge hävdat att äldreomsorgen tillåtits bli ett integrationsprojekt, ett sätt att skyffla undan utrikesfödda ur arbetslöshetsstatistiken. I våras gick Socialdemokraterna i samma spår och gav i uppdrag åt Socialstyrelsen att ta fram ett nytt stöd för att kunna genomföra språktester på anställda.

– Det har varit en stark opposition i socialutskottet under förra mandatperioden som skickade ett tillkännagivande till regeringen om att man ville se över vilka kunskapskrav i det svenska språket som skulle gälla för all personal inom äldreomsorgen. Utifrån det skickade S ett uppdrag till Socialstyrelsen på det här, säger Linda Lindberg, socialpolitisk talesperson för SD, till Bulletin.

Nu har direktivet börjat ge resultat och många kommuner har tagit egna initiativ att införa språktester, men många kommuner återstår. De kommuner som redan infört språkkrav för anställda inom äldreomsorgen är Gällivare, Skellefteå, Sandviken, Filipstad, Lidingö, Kungälv, Katrineholm, Sigtuna och Malmö.

Den nya regeringen har beslutat om att språkkrav inom äldreomsorgen ska utredas i Tidöavtalet.

– Vi tycker att språkkrav bör införas på nationell nivå. Att vi får in en kravställan i lagen att man ska ha en lägsta nivå på svenska språket och framför allt att man kan fackterminologin, så att man kan förstå de begrepp som används, säger Linda Lindberg.

Läs även: Nu faller domen – 15-åringen i Skellefteå döms till rättspsykiatrisk vård