En stor majoritet av väljarna utesluter helt att rösta på Liberalerna. Det framgår av DN/Ipsos undersökning om partiernas röstpotential, där utrymmet för stödröster till L bedöms ha krympt.
Drygt sex av tio väljare säger definitivt nej till Liberalerna. Därmed hör partiet, vid sidan av Vänsterpartiet, till dem som flest väljare avfärdar. För ett parti som länge placerat sig i den politiska mitten är det en ovanlig position. Enligt DN är förklaringen partiets nuvarande samarbete med Sverigedemokraterna.
I undersökningen har deltagarna fått uppge vilka partier de kan tänka sig att rösta på. En mindre grupp, åtta procent, överväger partier på var sin sida om blockgränsen. Flest av dessa är socialdemokrater som är öppna för något av högerpartierna.
– Om högerpartierna skulle övertyga alla som står och tvekar mellan blocken så skulle det bli ett jämnt val, men att man ska lyckas med det är osannolikt, säger opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.
Avståndet mellan oppositionen och regeringssidan ligger på tio procentenheter i DN/Ipsos väljarbarometer. Mindre än tre månader återstår till valet.
Stödet nära spärren
Om Liberalerna klarar fyraprocentsspärren är en öppen fråga. I juni mäts stödet till en procent. Statsvetenskaplig forskning visar att ett så lågt resultat kan göra att väljare ser en stödröst som bortkastad.
Sex procent säger att de troligen skulle låna L sin röst. Källebring menar att den siffran inte ger partiet något stabilt underlag.
– Det finns en potential för fler röster men den är mindre än inför valet 2022. För de här väljarna saknas det fortfarande något i partiets samhällsanalys, politik och agerande för att de ska ta steget att rösta på partiet, säger han.
Andelen som är helt säkra på att rösta på Liberalerna har minskat under våren och ligger nu på omkring en procent.
Centerväljare väljer S
Stödröster kommer ofta från partier som står nära varandra ideologiskt eller samarbetar. Bland Centerpartiets väljare, som historiskt legat nära Liberalerna, är intresset för en L-röst ändå litet. De lutar i stället åt Socialdemokraterna.
– Den exakta nivån kan diskuteras, det finns alltid felmarginaler, men den enda rimliga tolkningen är att potentialen i alla fall inte har ökat. Utvecklingen går inte åt rätt håll ur Liberalernas synvinkel, säger Nicklas Källebring.
