Lördagen 6 september är det 10 år sedan Stefan Löfven höll sitt tal på Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm där han sa att ”Mitt Europa bygger inte murar”.

Senare samma höst, den 24 november 2015, meddelade socialdemokraternas partiledare att Sverige ”tillfälligt” skulle anpassa asylreglerna ”till EU:s miniminivå” eftersom ”Sverige inte längre klarar att ta emot asylsökande på den höga nivå som nu sker”.

Men löftet höll inte.

Under Stefan Löfvens tid som statsminister utfärdades totalt 814 216 uppehållstillstånd – motsvarande 7,9 procent av Sveriges befolkning.

Från 2016, året efter löftet om EU:s miniminivå, utfärdade Sverige 369 819 uppehållstillstånd till asyl- och anhörigmigranter fram till 2021, när Löfven meddelade sin avgång.

Det är åtta gånger fler än grannlandet Danmark som under samma period utfärdade 45 829 uppehållstillstånd.

År 2021 sa Löfven att ”vi ska aldrig tillbaka till 2015”, men samtidigt drev hans regering igenom en ny migrationslag som öppnade för att fler migranter utan asylskäl fick uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”.

Även den omtalade gymnasielagen – där afghanska män fick uppehållstillstånd utan att ha asylskäl – drevs igenom under Stefan Löfvens tid.

Idag är Stefan Löfven lobbyist. Han har fortfarande uppdrag som ordförande för SIPRI, ett uppdrag han fick av den förra regeringen. Den nuvarande regeringen har inte bytt ut honom.

Socialdemokraterna lade grunden

Massinvandringen sträcker sig tillbaka till åtminstone 1990-talets regeringar och inte minst under Alliansregeringen (2006-2014).

Under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister ökade invandringen kraftigt. Från cirka 50 000 migranter årligen till över minst 80 000 per år och i slutet av Alliansperioden över 100 000 per år.

Särskilt dramatisk är förändringen för vissa nationaliteter.

Kriget i Syrien medförde rekordstor invandring från 2014, när var femte invandrad uppgav sig vara syrienfödd enligt SCB. Det skedde efter att Migrationsverket i september 2013 meddelat att alla syrier automatiskt skulle få uppehållstillstånd.

Dåvarande operative chefen för Migrationsverket var Mikael Ribbenvik. Han blev senare generaldirektör för Migrationsverket. 2024 fick han nytt jobb som vice direktör för EU:s asylmyndighet EUAA efter att den nuvarande regeringen gett honom sitt stöd.

Under 2015 sökte 51 300 syrier asyl – fem gånger fler än åren runt 2010. Samma år kom 41 600 afghaner och 20 900 irakier. Majoriteten av dessa grupper har således invandrat till Sverige under de senaste 10-15 åren.

Magdalena Anderssons löften

Löftena om åtstramning har upprepats sedan 2015 utan att få större genomslag.

År 2017 sade Magdalena Andersson – då finansminister under socialdemokratisk regering – att integrationen inte fungerat och uppmanade migranter att söka sig till andra länder.

År 2021 konstaterade Magdalena Andersson att man ”lagt om politiken” och att Sverige hade ”en migrationslagstiftning som är betydligt mer restriktiv”.

Fortsatt höga siffror

Utvecklingen har fortsatt under 2020-talet och även under den nuvarande regeringen. År 2024 beviljades totalt 93 895 uppehållstillstånd, varav 39 317 till anhöriga och 17 002 till arbetskraftsinvandrare. Tillsammans utgör anhöriga och arbetskraftsinvandrare 60 procent av alla beviljade uppehållstillstånd.

Under de första sju månaderna 2025 har 23 208 nya svenska medborgarskap beviljats.

Syrien toppar listan med 3 075 medborgarskap, följt av Afghanistan med 2 167 och Eritrea med 1 425. Samma länder från Mellanöstern, Asien och Afrika fortsätter att dominera statistiken år efter år.

Många av de som numera invandrar som arbetskraftsinvandrare kommer från samma länder som asylmigranterna. Det visar hur massinvandringen fortsätter genom olika kanaler – först asyl, sedan anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring från samma regioner.

Tidöpartiernas utveckling

I december 2024 lovade den borgerliga regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att bromsa utfärdandet av medborgarskap tills nya skärpta krav skulle träda i kraft.

Statsminister Ulf Kristersson och övriga Tidöpartiledare skrev på DN Debatt att ”åtgärder ska vidtas för att hindra att fler svenska medborgarskap utfärdas”.

Men antalet nya medborgarskap har fortsatt vara högt. Totalt har 12 380 personer fått svenskt medborgarskap under januari och februari 2025. Sedan Tidöpartierna tog makten hösten 2022 har antalet nya medborgarskap passerat 150 000.

Under 2025 har hittills ungefär 23 000 nya medborgarskap utfärdats – topp 3-länder är Syrien, Afghanistan och Eritrea.

Dramatiska demografiska förändringar

Massinvandringen har lett till dramatiska demografiska förändringar. Idag har cirka 3,7 miljoner svenskar utländsk bakgrund, vilket motsvarar 35,4 procent av befolkningen. Utvecklingen går snabbt – år 2024 var över två miljoner personer utlandsfödda enligt SCB.

Malmö är ett tydligt exempel på förändringen. År 2015 passerade antal personer med utländsk bakgrund antal personer med två svenskfödda föräldrar i staden. År 2020 hade 56 procent av Malmös befolkning utländsk bakgrund, jämfört med 43,5 procent år 2010 enligt Bulletin.

Bland nyfödda i Malmö är förändringen ännu tydligare. År 2020 hade 58 procent hade minst en utlandsfödd förälder.