– Det höll på att välta företaget, konstaterar vd Anders Lindberg.

Nu när fågelinfluensan återigen rasar runtom i Europa gör Skåneägg allt för att inte få in smittan igen. Förmannen Joakim Herzberg förser oss med skoskydd när vi ska gå in i anläggningen och av smittoskäl kommer tillfälliga besökare som vi inte längre än till en korridor där vi får titta på hönorna genom ett fönster.

– Det räcker med att ett litet, litet bajs från en vild fågel sitter under skon när du går in i stallet, sedan kan det vara kört, förklarar Anders Lindberg.

Ramlade ner höns

Vintern 2016-2017 när Skåneägg fick in smittan var spridningen av fågelinfluensa, precis som nu, mycket stor i hela Europa.

En novemberhelg slog en av djurskötarna larm om att 114 höns hade dött i ett av de stora hönshusen. Produktionschefen misstänkte fågelinfluensa direkt, så huset förseglades och ingen fick gå in.

– Hon beskrev det som absurd känsla, när det ramlade ner höns från inredningen. En del var döda, en del låg i ett sent skede och andra ramlade ner – en hemsk upplevelse, säger Skåneäggs styrelseordförande Torbjörn Suneson.

Döda djur skickades iväg till Statens veterinärmedicinska anstalt och nästa dag kom just det svar som man befarat.

Chockartad upplevelse

– Det var fågelinfluensa. Vi förstod direkt vilken katastrof det här var. Det var ju första gången en så stor besättning fick det i Sverige, säger Torbjörn Suneson.

När smittan var konstaterad fattade Jordbruksverket beslut om att samtliga hönor i anläggningen skulle avlivas och sanering genomföras. Anders Lindberg beskriver det som chockartat.

– Det var skitjobbigt. Vi jobbade dygnet runt i många, många veckor.

Att först ta hand om alla hönor som avlivats och skicka dem till destruktion, sedan sanera i flera omgångar och därefter börja bygga upp verksamheten igen tog lång tid. Hos Skåneägg kunde en första ny djurgrupp sättas in efter fem månader, men det dröjde ett och ett halvt år innan produktionen var igång i full skala.

Här produceras 200 000 ägg om dagen varje dag året runt. För att få till ett jämnt flöde av ägg måste det hela tiden finnas hönor i olika delar av livscykeln, som i en äggproducerande hönas fall på den här typen av anläggningar sträcker sig över 90 veckor.

– Vi kan inte sätta in 200 000 nya djur samtidigt för då har vi inga ägg efter 90 veckor, förklarar Anders Lindberg.

Framkallar rost

För Skåneägg innebar produktionsbortfallet en förlust på tio miljoner kronor, trots att staten gick in och täckte hälften. Dessutom drabbades anläggningen av omfattande rostproblem, som uppstod till följd av saneringen.

Kombinationen av den ammoniak som finns i hönsgödsel och saneringsmedlet som användes när viruset skulle städas bort blir nämligen rostframkallande – och hela inredningen i hönsstallen är av metall, förklarar Torbjörn Suneson.

Följden har blivit att inredningen måste bytas ut fem år tidigare än planerat och totalt blir det en merkostnad på 16 miljoner kronor, enligt företagets beräkning. Eftersom alla beslut om hur saneringen skulle gå till fattades av Jordbruksverket vill Skåneägg ha ersättning från staten för den kostnaden, men har hittills beviljats sex miljoner kronor.

– Diskussionen med Jordbruksverket pågår fortfarande, säger han.

Vildfåglar motas bort

Personal som ska in till djuren måste numera passera dubbla hygienzoner och ta på sig skyddsoveraller. Eftersom vilda fåglar kan sprida smittan motas de bort om de närmar sig anläggningen. Företaget har också tillstånd att bedriva skyddsjakt, vid behov.

Joakim Herzberg pekar upp mot taket på hönsstallet och visar de skyddsnät och anordningar som monterats kring luftfläktarna för att hålla fåglar borta.

Men eftersom influensaviruset kan spridas via luften finns oron hela tiden där – det behövs enorma mängder luft för att ventilera ett hönsstall.

– Det är jättesvårt att bli av med allting. Men vi försöker göra vad vi kan, säger Joakim Herzberg.

TEXT: Cecilia Klintö/TT