Socialstyrelsens statistik visar att antalet patienter under 15 år som fick vård för könsdysfori minskade med 37 procent mellan 2021 och 2023, rapporterar Dagens Nyheter.

Siffror från årens första tio månader visar att utvecklingen håller i sig under 2024, som hade 22 nya diagnoser av könsdysfori bland barn mellan 0 och 14 år. Det är den lägsta siffran för perioden under de senaste tio åren, och kan jämföras med 47 under samma period 2023, och 67 under topp-året 2021.

Minskningen följer på att Socialstyrelsen år 2022 ändrade sina riktlinjer så att hormoner som stoppar puberteten endast ska ges i undantagsfall.

Psykiatriprofessorn Mikael Landén ingick i projektgruppen när SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som gick igenom kunskapsläget på uppdrag av Socialstyrelsen.

– Vi kom fram till att det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för att säga att det minskar psykiskt lidande, säger han till Dagens Nyheter.

Landén säger att det är för tidigt att slå fast en ihållande trend, men konstaterar att det i alla fall rör sig om en stabilisering, och att Socialstyrelsens ändring kan ha bidragit.

– Det finns inte någon riktig behandling att erbjuda längre, vilket kan göra att incitamenten att söka vård blir mindre.

En annna möjlig delförklaring är SVT:s mycket uppmärksammade dokumentär Transkriget, om personer som ångrade sin könskorrigering.

– Den negativa uppmärksamheten av att man faktiskt kan ångra sig och att det kan finnas biverkningar kan spela in i att statistiken svängt, säger Landén.

Angela Sämfjord, överläkare som arbetar med könsdysfori hos barn och unga, föreslår ytterligare en förklaring till minskningen: den ökande ”acceptansen för att leva utanför normer”.

– En förklaringsmodell till minskat söktryck skulle kunna vara att det ses som mindre oroväckande att ha ett barn som är könsöverskridande. Då kan föräldrar bli mindre benägna att söka vård och i stället avvakta för att se vart det tar vägen, säger hon till DN.