Andelen unga som identifierar sig som feminister har rasat från 32 till 18 procent på fyra år. Samtidigt har antalet som kallar sig miljövänner minskat från 21 till 13 procent. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2025, baserad på intervjuer med 17 000 personer mellan 15 och 24 år.
Undersökningen, som är den största i sitt slag i Sverige, visar att klimatfrågan tappar mark som identitetsmarkör bland unga, även om miljöengagemanget finns kvar på andra sätt.
– Vi ser att unga fortfarande bryr sig om klimatet, men de bygger inte längre sin identitet kring det. Det handlar mer om praktiska handlingar än om att definiera sig som miljöaktivist, säger Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern i ett pressmedelande.
Samtidigt har intresset för att resa ökat efter pandemin, både direkt efter gymnasiet och som livsmål, vilket skapar en intressant kontrast till det minskade miljöengagemanget.
Feminismen tappar mark
Den kraftiga minskningen av unga som identifierar sig som feminister sammanfaller med ett ökat intresse för traditionella könsroller. Andelen killar som vill betala på första dejten har ökat från 43 till 55 procent på sju år, och betydligt fler tjejer än tidigare vill bli uppfattade som feminina.
– Det traditionella synsättet på könsroller inom dejting blir mer framträdande, där förväntningarna på både män och kvinnor formas av mer konservativa ideal, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern i pressmedelandet.
Samhällsengagemang byts mot individuell framtid
Den nya undersökningen pekar på en bredare samhällstrend där individuella mål prioriteras framför kollektiva identiteter. Medan 76 procent ser ljust på sin personliga framtid, är endast 25 procent optimistiska om samhällets utveckling.
– Unga är fortfarande engagerade, men på ett annat sätt än tidigare. De fokuserar mer på konkreta förändringar i sitt eget liv än på stora samhällsrörelser, förklarar Hoffman.
Förändringen har redan börjat påverka hur olika organisationer arbetar med ungas engagemang. Enligt rapporten behöver både miljörörelsen och feministiska organisationer anpassa sina strategier för att nå fram till en generation som prioriterar individuell utveckling framför kollektiva identiteter.
– Det handlar inte om minskat engagemang, utan om nya sätt att kanalisera det. Dagens unga vill se konkreta resultat snarare än att bära på ideologiska etiketter, avslutar Åkerström.
