Trafikverket har i över tio års tid räknat fel på vilken nytta som järnvägar haft, enligt ett internt dokument från myndigheten som Ekot i Sveriges Radio har tagit del av.

Det handlar om en rad brister i den beräkningsmodell Trafikverket använder till prognoser om volymen på trafik inom väg- och järnväg nationellt och regionalt, vilka delvis legat till grund för beslut om stora infrastrukturprojekt.

Bland annat har modellen antagit att höginkomsttagare värderar en tidsvinst till mellan 10 000–20 000 kronor per timme när den verkliga siffran är 400 kronor i timmen.

Man har även räknat fel på avdragen för tjänsteresor, och överskattat antalet privata resor mellan stora och medelstora städer samt underskattat antalet från hemmet till fritidshus, som ofta ligger i fjäll- eller kustnära områden.

– Det man ska vara riktigt kritisk mot är ju att det tog tio år att upptäcka. Det är ju inte bra, säger professor emeritus vid VTI Jan-Eric Nilsson till Ekot.

Trafikverkets egna analytiker konstaterar i det interna dokumentet att räknefelen missgynnat väginvesteringar och gynnat järnvägsprojekt, där vissa framstått som upp till 20 procent mer samhällsekonomiskt lönsamma än de är.

– Det är givetvis allvarligt. Vi har ju analyserat vad som gått fel. Och vi på Trafikverket har tidigare haft begränsad förmåga att upptäcka vissa brister i tid, säger Trafikverkets enhetschef Fredrik Almkvist till Ekot.

Ekot: Varför har ni haft det?

– För att vi saknat kompetens och förmåga, helt enkelt.

”Inte ovanligt att man i stora datorprogram hittar buggar”

Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet Jonas Eliasson säger till Tidningen Näringslivet att ”det är klart att allting ska vara rätt”.

– Men det är inte ovanligt att man i stora datorprogram hittar buggar. Då rättar man dem och kollar om det var en allvarlig bugg som har påverkat saker bakåt i tiden och i så fall åtgärdar man det, samt ser till att det blir rätt framåt, säger han till TN och fortsätter:

– Just den här buggen upptäckte vi i våras och att vi inte upptäckte den tidigare beror på att felet är så litet.

Jan-Eric Nilsson menar dock att den potentiella skadan av misstaget kan bli större på lite längre sikt.

– Det kortsiktiga problemet är kanske att något eller några projekt har blivit felprioriterade. Det allvarligare problemet är om politiska beslutsfattare tappar tilltro till den här typen av kalkyler, för i övrigt är kvaliteten väldigt god, säger han till TN.