Filippinernas ex-president Rodrigo Duterte har gripits i sitt hemland efter att en arresteringsorder utfärdats av Internationella brottmålsdomstolen ICC på grund av det krig mot droger som Duterte bedrev under sin tid vid makten, då mellan 6 000 och 30 000 personer ska ha dödats i utomrättsliga avrättningar.
Duterte greps på huvudstaden Manillas internationella flygplats efter att han återkommit till landet från Hong Kong, rapporterar Reuters.
”Döda dem alla”
Duterte var tidigare borgmästare i landets tredje stad Davao City, som upplevde en ekonomisk boom och sjunkande kriminalitet under hans tid som borgmästare.
Ett viktigt skäl till den sjunkande kriminaliteten var emellertid att dödspatruller dödade kriminella och gatubarn i staden. Omkring 1 400 personer ska ha dödats, och enligt människorättsgrupper som Amnesty fanns kopplingar mellan Duterte och dödspatrullerna.
Duterte själv förnekade kopplingar till dödspatrullerna men stödde deras arbete, och sade år 2015 att konceptet mänskliga rättigheter för kriminella passar västerländska samhällen men inte Filippinerna.
– Vi är den nionde säkraste staden. Hur tror ni jag gjorde det? Hur uppnådde jag den titeln bland världens säkraste städer? Döda dem alla, sade Duterte.
Utlovade ”blodig” mandatperiod som president
Under presidentkampanjen 2016 lovade Duterte att utplåna kriminaliteten på Filippinerna genom att döda tiotusentals kriminella. Han lovade att hans mandatperiod skulle bli ”blodig”, och att han mot slutet av perioden skulle benåda sig själv och de poliser och soldater som deltog i kampanjen.
I maj vann Duterte presidentvalet - där den med flest röster vinner oavsett om majoritet uppnåtts - med 39 procent av rösterna och nära tio miljoner fler röster än kandidaten på andra plats, liberalen Max Roras.
Duterte höll löftet om en blodig mandatperiod, som präglades av utomrättsliga avrättningar av personer iblandade i narkotikahandeln samt anti-terrorist-operationer mot den lokala IS-gruppen vilka opererade i landets muslimska delar samt genomförde terrordåd i resten av landet.
Kallade Obama för ”horunge”
Utrikespolitiskt präglades Dutertes mandatperiod av närmanden till Ryssland och Kina samt kritik av den tidigare kolonialmakten USA. Bland annat kallade Duterte USA:s dåvarande president Barack Obama för ”en horunge” efter amerikansk kritik av kampajen mot narkotikahandeln.
Överhuvudtaget blev Duterte känd för olika spektakulära uttalanden, som när han lovade att personligen äta upp IS-terrorister.
Mot slutet av mandatperioden uppgav Dutertes regering att 6 252 personer dödats under kampanjen mot narkotikahandeln, medan människorättsgrupper menade att det verkliga antalet dödade snarare låg mellan 12 000 och 30 000.
God relation med efteträdare försämrades
När Duterte lämnade presidentposten uppmanade han sin efterträdare Ferdinand Marcos Jr - son till tidigare presidenten Ferdinand Marcos - att fortsätta kampanjen mot narkotikahandeln.
Duterte avböjde dock ett erbjudande om att tillträda som Filippinernas ”narkotika-tsar”, alltså högsta ansvarige för landets narkotikabekämpning, då han ville pensionera sig.
Inledningsvis var relationen mellan Marcos Jr och Duterte god, bland annat blev Dutertes dotter Sara Duterte vicepresident under Marcos Jr:s mandatperiod. Under 2023 uppstod emellertid en konflikt mellan Rodrigo och Sara Duterte och Marcos Jr:s regering.
Under konflikten ska Sara Duterte ha hotat med att hälla ut ex-president Ferdinand Marcos kvarlevor i havet och sade på en presskonferens att hon talat med en yrkesmördare om att låta mörda Marcos Jr, hans hustru och parlamentets talman ifall hon själv blev mördad.
Ferdinand Marcos Jr. har försökt tona ned konflikten som han kallat för en ”storm i en tekopp”, men trots hans motstånd röstade Filippinernas representanthus i februari i år för ett riksrättsåtal mot Sara Duterte på grund av korruption, mordhot mot presidenten, inblandning i utomrättsliga avrättningar och uppvigling.
”Åtala mig i en filippinsk domstol”
Redan hösten 2016 sade ICC:s åklagare Fatou Bensouda att domstolen kommer övervaka Dutertes krig mot droger, och år 2019 drog Duterte tillbaka landets erkännande av domstolen.
Arresteringsordern mot Duterte, som Reuters har tagit del av, gäller mord på minst 43 personer mellan 2011 och 2019, alltså inklusive under Dutertes tid som borgmästare i Davao City.
– Varför ska ni föra mig till ett internationellt organ när vi inte längre är medlemmar? Fundera nog på saken för det kommer ha konsekvenser, säger Rodrigo Duterte själv från polisens förvar under en livesändning på Instagram gjord av hans yngsta dotter Veronica Duterte.
– Om jag har begått en synd, åtala mig i en filippinsk domstol, med filippinska domare, så ska jag låta mig själv fängslas av mitt eget land, säger Duterte vidare.
”En skymf mot Filippinernas suveränitet”
Dutertes advokat Israelito Torreo har överklagat gripandet till Filippinernas högsta domstol. Torreo menar bland annat att ICC saknar jurisdiktion i Filippinerna då landet lämnat samarbetet.
Tidigare regeringsmedlemmen och senatorn Christopher Go kallar ICC:s arresteringsorder för ”en skymf mot Filippinernas suveränitet”.
– Tiden när utlänningar kunde diktera hur vi sköter våra interna affärer är sedan länge förbi, säger han enligt Reuters.
Men gripandet får även stöd på Filippinerna, bland annat av senatorn och tidigare justiteministern Leila de Lima, som fängslades under Dutertes mandatperiod efter att hon lett senatens utredning av drogkrigets avrättningar.
– Duterte tvingas svara - inte inför mig, men inför offren, inför deras familjer, inför en värld som vägrar glömma, säger hon enligt Reuters.
