Länderna hade under dagen träffats med respektive försvars- och utrikesministrar för att diskutera den gemensamma säkerhetspolitiken och säkerhetsläget i närområdet.

Kristersson inledde pressträffen med att säga:

– Vi har haft ett längre samtal oss tre emellan och med våra länders utrikes- och försvarsministrar gemensamt [...] Försvars- och säkerhetspolitiska samtal mellan Sverige, Finland och Norge.

– Vi har diskuterat fyra stora frågor idag. Det första är det övergripande säkerhetspolitiska läget i vår del av världen, med fokus på Rysslands krig mot Ukraina. Det andra är våra länders stöd till Ukraina [...] , det tredje vi har pratat om är våra tre länders arbete gemensamt i Nordkalotten. Det fjärde är inte minst hur det samarbetet kommer att förändras av det faktumet att Sverige och Finland kommer att bli Natomedlemmar och därmed göra allt detta till en gemensam militärangelägenhet, säger Kristersson.

Sedan poängterade Kristersson att Nato kommer att få en ny bredd och ett djup med Sverige och Finland som medlemmar. För första gången på 500 år kommer de nordiska länderna att ha ett fullt gemensamt försvar, när Sverige och Finland går med i Nato.

Hand i hand

Statsministern fick frågan om hur man ser på att Finland möjligen kan gå med i Nato utan Sverige, varpå Kristersson svarade:

– Vi har ett nära och bra samarbete militärt utanför Nato, det var väl känt att vi ville ta med det in i Nato. Anledningen till att vi gjorde det [ansökte till Nato] gemensamt är att det skulle kunna bli komplicerat om ett land är med och ett utanför, förklarar Kristersson.

Även Finlands president Sauli Niinistö poängterade vikten av att båda länderna går med i Nato tillsammans. Samtidigt säger Niinistö att ratificeringen inte är i deras händer, utan i Turkiets:

– Vi går hand i hand, hela tiden har vi gått och vi ska fortsätta hand i hand, med allt vi har i våra händer. Det måste man understryka här, säger Niinistö.

Läs även: Altstadt: Yüksels dockteater vilse i pannkakan