Sverige har hittills i år haft 101 sprängdåd, vilket kan jämföras med 46 vid samma tidpunkt förra året. Ett problem är transporter av byggbranchens sprängmedel, ett annat är att individuell vandelsprövning saknas för de anställda som hanterar sprängmedel.
Enligt polisen har det i år skett över 100 sprängdåd riktade mot olika mål i landet, vilket är en rejäl ökning mot förra året, det rapporterar Ekot.
Enligt sajten In Charts som sammanställer data över skjutningar och sprängdåd har 2023 sett 101 bombningar, vilket ger en 46-procentig ökning jämfört med samma period 2022. Hela år 2022 hade 90 bombdåd.
Enligt polisen är det ofta dynamit eller krutbaserade sprängämnen, som ursprungligen varit avsedda för byggbranschen, som används vid många av sprängdåden. Dessa stjäls sedan antingen av kriminella, eller så förser anställda som hanterar sprängämnena kriminella med dem.
Bergssprängningsentreprenörernas förening vill se en skärpning av tillståndshanteringen så att den mer liknar de tillstånd som gäller för vapenlicenser.
Ingen individuell vandelsprövning
– Vi vill ha till en skärpning där så att det blir ungefär som med vapenlicensen, alltså en personlig licens där man utför bakgrundskontrollerna löpande hela tiden, säger Jan Johansson, ordförande för Bergssprängningsentreprenörernas förening till Ekot.
I dagsläget ges tillstånden till företag, snarare än till de individer som hanterar sprängämnena. Om en anställd begår något brottsligt så påverkar det inte företagets tillstånd förrän det ska förnyas, vilket bara sker var tredje år.
Det innebär också att de vandelsprövningar som görs inte heller gäller de enskilda anställda som hanterar sprängämnena, utan de företag som tillstånden ges till.
Ett annat problem är att sprängämnen i Sverige transporteras utan bevakning och dessa transporter har utsatts för flera stölder.
Läs även: Bomb i Södertälje del i utpressning mot Sis-anställd
