Sedan den 1 november 2023 måste arbetskraftsinvandrare tjäna minst 80 procent av den svenska medianlönen för att få arbetstillstånd. Efter ett år visar statistiken en tydlig effekt – den totala andelen avslag för förstagångsansökningar har stigit från 27 till 35 procent.

Städ- och restaurangbranschen hårdast drabbade

Särskilt dramatisk är ökningen inom städbranschen, där nästan hälften av alla ansökningar nu får avslag – en ökning från 28 till 49 procent. Även restaurangbranschen visar en markant ökning, från 34 till 46 procent avslag.

– Det går därför inte att säga med säkerhet att avslagen enbart beror på lönekravet. Utan det kan finnas andra orsaker som framkommit i prövningen av ärendet som resulterat i avslag, exempelvis att missbruk upptäcks, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör för region Syd.

Högkvalificerade yrken mindre påverkade

Kontrasten är stor mot mer högkvalificerade yrken, där effekten varit betydligt mindre. För högkvalificerad arbetskraft har avslagen endast ökat marginellt, från 3 till 4 procent. Inom lantbruksyrken syns ingen förändring alls, medan maskinell tillverkning och transport till och med visar en minskning i avslag.

Vården visar blandade resultat

Inom vårdsektorn är bilden splittrad. Medan avslag för vårdbiträden och personliga assistenter ökat från 29 till 38 procent, har både sjuksköterskor och undersköterskor fått färre avslag – troligen för att deras löner oftare når upp till det nya kravet.

Större förändringar väntar

– Samtidigt kan vi inte utesluta att ett ökat eller minskat antal avslag enbart beror på lönekravet. Utan det kan vara andra faktorer som exempelvis lågkonjunktur eller behov av en viss arbetskraft som påverkar både arbetsmarknaden och löner, förklarar Bengtsson.

Den verkliga effekten av det nya regelverket väntas bli tydlig först under nästa år. Då ska omkring 4 500 personer, vars nuvarande lön ligger mellan det gamla och nya kravet, ansöka om förlängning av sina arbetstillstånd.

Källa: Migrationsverket