Körkortsstatistiken skiljer sig stort mellan olika orter. Bäst går det för dem som försöker skaffa körkort i norra Sverige. Sundsvall, Östersund och Luleå är i topp när det gäller att klara uppkörningen på första försöket. Sämre går det för dem i Stockholmsområdet. Också när det gäller teoriprovet.
Att motivationen ser olika ut kan vara en förklaring, tror Kristina Hagberg, chef för förarprov på Trafikverket.
– Bor man i Norrlands inland har man begränsad tillgång till kollektivtrafik och är kanske mer motiverad att ta körkort än om man bor i Stockholm där det finns alla möjligheter att åka buss och tunnelbana. Det kan nog förklara vissa skillnader. Men det är mer en personlig spaning, det finns inga vetenskapliga bevis för det.
Andra faktorer, som om man är inflyttad till Sverige, ålder och socioekonomiska skillnader, kan också spela in.
– När vi har grävt djupare i statistiken så har vi sett att det är skillnad på olika kundgrupper och deras möjligheter att utbilda sig. Det kan till exempel gälla kognitiva svårigheter, eller att man inte har möjlighet att övningsköra med någon. Det är vetenskapligt bevisar att mycket mängdträning är en viktig del i körkortsutbildningen.
– Men det kan också vara ekonomiska svårigheter, att man kanske inte har råd med utbildning, säger Hagberg.
Äldre klarar sig sämre
Bland annat har man sett att andelen 18-åringar som klarar teoriprovet på första försöket är 80 procent. För 50-åringar är samma siffra strax under 40 procent.
– Unga har lättare att lära sig än vad äldre har. Och äldre som tar körkort har inte alltid ursprung i vårt transportsystem. Vi ser att det är en kunskapsresa att ta till sig systemet och förstå alla delar av det om man kommit ny till Sverige. I många länder finns inte ens samma vägstruktur som vi har, säger Sofia Lindahl, kommunikationschef för förarprov på Trafikverket.
Men huruvida statistiken visar att det är högre andel äldre som tar körkort i exempelvis Stockholmsområdet, där klarandegraden är lägre, vill Trafikverket inte uttala sig om.
– Jag har inte tittat på det så där specifikt. Men när vi har tittat på just statistiken då har vi sett att det framför allt handlar om vad man har för möjlighet till utbildning. Har man till exempel en förälder man kan övningsköra med är det en jättebra förutsättning jämfört med om man inte har det.
Sjunkit senaste åren
De senaste 15 åren har andelen godkända förarprov, alltså både uppkörning och teoriprov, för B-körkort sjunkit.
– Kundgrupperna har förändrats under de här åren. Vi kan se att det är en större andel som har svårare att hitta bra utbildningsmöjligheter. Och då har det i sig gjort att man inte skaffar sig den utbildning som krävs. Det kan vara språkliga svårigheter till exempel, att man har svårt att hitta utbildningsmaterial på andra språk, eller kognitiva svårigheter, säger Hagberg.
Skillnaden mellan olika orter har dock alltid sett ungefär likadan ut, säger hon.
– Det har alltid varit högre godkännandegrad i Norrland än i Stockholm. Det är därför jag tror att det har att göra med vad det finns för andra möjligheter att ta sig runt.
Victor Öberg, försäkringsexpert på Dina försäkringar som tagit fram statistiken för TT:s räkning ser dock ett problem när skillnaderna är såpass stora:
– Det är markanta skillnader och man måste titta på de bakomliggande orsakerna, annars finns risken att man sätter i system att man åker till orter där det är lättare att ta körkort och det blir orättvisa bedömningar, säger han.
TT: Men är er bedömning att det redan sker att personer väljer ”lätta ställen” att köra upp på?
– Det är jättesvårt att säga men ser man siffrorna finns anledning att kolla, är det till exempel så att många har åkt långa sträckor för att köra upp och lyckas när man kört upp någon annanstans flera gånger på annan plats och misslyckats?
