Biometriska underlag, som fingeravtryck och dna-prov, ska i större utsträckning samlas in från brottsmisstänkta. Polisen ska också få använda släktforskningsdatabaser för att lösa vissa grova brott, enligt regeringen.
Regeringen föreslår i en ny proposition att sänka tröskeln för när polisen får ta upp biometrisk data från brottsmisstänkta. Förslaget innebär att det ska räcka med att fängelse finns i straffskalan, inte att det väntas bli fängelse som straff.
– Att brottsbekämpningen har tillgång till effektiva verktyg är en förutsättning för att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Förslaget inkluderar även att polisen får jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck mot Migrationsverkets register vid allvarlig brottslighet, samt använda DNA-baserad släktforskning vid mord och grova våldtäktsbrott.
Vill göra lagen om hemlig dataavlyssning permanent
Regeringen vill också göra lagen om hemlig dataavläsning (HDA) permanent och utöka dess användningsområde. Polisen ska kunna använda HDA för att identifiera misstänkta, exempelvis genom att aktivera en enhets kamera.
Advokatsamfundet har varnat för att förslagen kan leda till att polisen får ta salivprov på misstänkta som endast väntas få böter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, medan HDA-lagen planeras bli permanent från 1 april 2025.
