I december 2020 slog en statlig utredning fast att svenska myndigheter inte är rustade för att hantera det fusk som skulle uppstå med ekonomiskt coronastöd till företag och privatpersoner.

Sedan införandet av de nya reglerna gällande stöd till dem som drabbats ekonomiskt under pandemin har flera fall av fusk upptäckts. Enligt en sammanställning av Ekot har över 700 polisanmälningar skrivits av svenska myndigheter mot privatpersoner och företag som misstänks ha fuskat till sig pengar.

Skatteverket hanterar det så kallade omställningsstödet och är den myndighet som skrivit flest anmälningar. Men enligt uppgift hade de förväntat sig att fusket skulle vara mer omfattande. Framför allt tros detta bero på den komplexa byråkratiska process som föregår en ansökan.

– Fusket när det gäller omställningsstödet har varit väldigt lågt, betydligt mycket lägre än vad vi hade befarat. Att det är på det sättet är mycket beroende på komplexiteten i det här stödet. Det är svårt att fuska med helt enkelt, säger Skatteverkets samordnare Conny Svensson till Ekot.

Av Skatteverkets över 400 polisanmälningar mot företag har endast en lett till fällande dom. Restaurangbranschen och taxibolag pekas ut som vanligt förekommande när det gäller fusk vilket uppges bero på att dessa drabbats extra hårt under pandemin.

Tusentals tips

149 företag har hittills anmälts för bedrägeri på grund av fusk med det så kallade korttidsstödet. Det är Tillväxtverket som delar ut korttidsstödet och totalt har samtliga utbetalningar uppgått till 35 miljarder kronor. Deras vd Richard Källstrand uppger till Ekot att de fått in cirka 2 700 tips om personer eller företag som fuskat.

– Det vanligaste som vi får tips om är det vi kallar för skenpermitteringar. Det vill säga personer som permitteras som antingen inte är anställda på företaget, alternativt att det är någon som är anställd men jobbar mycket mer än vad permitteringsavtalet säger att man ska göra, säger Källstrand