Facebook noscript imageFN spårar bistånd med blockchain – stoppar korruption
Ekonomi
FN spårar bistånd med blockchain – stoppar korruption
Mathare i utkanten av Nairobi. Foto: Rune Petter Ness/NTB/TT
Mathare i utkanten av Nairobi. Foto: Rune Petter Ness/NTB/TT

Kryptovalutornas blockkedjeteknik gör varje transaktion spårbar och minskar därmed risken för korruption. Nordic Blockchain Associations vd Jakob M. Hansen berättar för Bulletin om hur FN redan nu använder tekniken för att säkra att bistånd kommer fram till dem som ska ha det – och inte försvinner på vägen genom korruption.

En rapport från FN visar att organisationen deltar i pilotprojekt som använder blockkedjeteknik. Syftet är att biståndspengar ska kunna spåras i realtid.

Genom att lägga transaktionerna på en öppen digital kedja, i stället för att gå via mellanhänder, kan FN följa varje steg – från givare till mottagare.

Tekniken används redan i flera projekt i Bangladesh och andra utvecklingsländer, rapporterar FN-organet UNDP.

Nordic Blockchain Associations vd Jakob M. Hansen säger i en intervju med Bulletin att tekniken kan bli ett genombrott som minskar korruptionen i det internationella biståndet.

– Vi har just haft tre dagar med FN i Köpenhamn där över 50 globala projekt presenterades, säger Hansen till Bulletin.

– FN använder blockkedjeteknik för att spåra biståndspengar i exempelvis Bangladesh. Då kan man se om pengarna verkligen når den som behöver dem, säger han.

Spårbart – utan mellanhänder

Hansen förklarar att blockkedjeteknik gör det möjligt att lagra information öppet och oföränderligt.

Varje transaktion blir spårbar, vilket minskar risken för att biståndsmedel försvinner på vägen.

– Det gör att varje donation kan följas hela vägen. I bästa fall kan det sätta stopp för korruption inom biståndet, säger Hansen.

Blockchain är mer än krypto

Intresset för blockkedjeteknik växer snabbt även i Norden, uppger Nordic Blockchain Association. Organisationen samarbetar med banker och myndigheter för att visa hur tekniken kan användas inom olika samhällssektorer.

– Många förknippar fortfarande blockchain med spekulation och kryptovalutor. Men det här handlar om något helt annat – om tillit, transparens och ansvar, säger Hansen.

– Därför vill vi utbilda både myndigheter och beslutsfattare, säger han.

Kan förändra svenskt bistånd

Bulletin har tidigare rapporterat att svenskt bistånd har gått till Hamaskontrollerad utbildning i nästan tjugo års tid.

Hansen menar att om blockkedjetekniken etableras i biståndssektorn kan den förändra hur svenska skattemedel hanteras och redovisas.

– Det handlar om förtroende. När data inte kan ändras hur som helst skapas ansvar, säger han.

System som det FN nu testar skulle i förlängningen kunna göra det möjligt för svenska myndigheter att följa varje transaktion i realtid.

Hansen menar att tekniken väcker en större fråga om tillit och insyn.

– Det är den stora frågan varje medborgare borde ställa sig: var vill vi ha transparens? säger han.

Bistånd når Ukraina där det behövs

FN:s flyktingorgan UNHCR har sedan slutet av 2022, i samarbete med blockkedjeindustrin, använt tekniken för att dela ut humanitärt bistånd till flyktingar i Ukraina, rapporterar Stellar Development Foundation.

Projektet bygger på en stablecoin, en digital version av den amerikanska dollarn, som gör det möjligt att föra över pengar direkt till mottagarnas digitala plånböcker – utan mellanhänder.

När flyktingarna handlar i butiker kan de betala direkt med den digitala valutan, utan banker och utan risk för att biståndet försvinner på vägen.

Samuel Fornäs

Ekonomireporter.

samuel.fornas@bulletin.nu