Svenskar räknar med bättre avkastning utomlands och investerar därför där. Det skapar ett tryck nedåt på kronan som bidrar till kronfallet.
Svenska hushåll bidrar till den svaga kronan. Dålig avkastning på svenska investeringar får många att investera i utländska fonder vilket pressar ner kronan. TT rapporterar om att första AP-fonden menar att det är en viktig delförklaring till kronkrisen.
– Vi har en tendens att titta på svenska svagheter som förklaringen, men jag tror inte alls på det som huvudförklaring, säger fondens vd Kristin Magnusson Bernard till TT.
Hushållen säljer kronor när de köper utländska tillgångar utan att tänka på det och det har pågått en lång tid. Då sjunker efterfrågan på kronor och därmed värdet.
– Det beror på att de köper utländska indexfonder, en kombination av att man köper amerikanska aktier och så säljer man kronor samtidigt. Det här flödet har helt enkelt varit större än köparna (av kronor) under en ganska lång tid. Det innebär att det blir ett tryck nedåt på kronan, säger Kristin Magnusson Bernard.
I år har svenskar investerat, netto, 50 miljarder kronor i globala fonder. Det totala nettosparandet under samma period är 55 miljarder. Utvecklingen i fjol är likartad.
Hushållens strategi tycks vara att ta upp lån i en svagare valuta och köpa tillgångar i en starkare valuta. Även om räntan är tuff får de en buffert av stigande värden i utländska fonder. Risken finns dock att krontrenden vänder.
Avkastningen har ofta varit mycket god. Populära globala eller amerikanska indexfonder har de senaste fem åren i flera fall haft mer än tre gånger högre avkastning än svenska index.
Samtidigt tappar utländska investerare intresse för svenska bolag och andra tillgångar vilket minskar behovet av att köpa kronor. Den svenska realräntan måste upp för att skapa ett sådant intresse.
– Svenska statsobligationer är dyra, det vill säga avkastningen är låg.
Enligt Magnusson Bernard kan det ändras genom att Riksbanken håller räntan hög under en längre tid eller att inflationen sjunker så att realräntan stiger.
Det ger problem för hushåll och företag. Hög realränta slår mot konsumtionen samtidigt som investeringar fördyras.
”Risken är att Riksbanken inte kommer åt inflationen utan att allvarligt skada räntekänsliga hushåll och företag”, säger Jörgen Carlberg, chef för aktie och ränteförvaltningen på kammarkollegiet, i en skriftlig mejlkonversation med TT.
Riksbanken har under en lång tid med negativ ränta blåst upp hushållens och företagens låneskulder. Samtidigt försökte de pressa ner kronan för att få upp en rekordlåg inflation.
”Marknaden har lågt förtroende för Riksbankens valutapolitik. Under många år fick marknaden intrycket att Stefan Ingves (förre riksbankschefen) ryckte på axlarna åt kronförsvagningen och att kronan fick bli vad den blev”, skriver Jörgen Carlberg.
Läs även: Thedéen: Kronan kommer att stärkas