– Den sammanlagda summan krav har ökat med 18 procent till cirka 21,7 miljarder kronor. Det är den högsta årssiffran någonsin. De som redan har betalningsproblem drar på sig flera och större skulder, säger Rebecka Öhman, enhetschef hos Kronofogden, som nyligen presenterade Kronofogdens statistik för obetalda skulder.  

Skulle de svenska konsumenterna också behöva en Woolard-rapport, den brittiska översynen av ”köp nu, betala senare”-marknaden?

– Jag är inte insatt i den rapporten. Men förra året föreslog Finansinspektionen att regeringen bör tillsätta en utredning för att göra det möjligt att få en helhetsbild av låntagarnas totala skulder. Kronofogden står bakom en sådan utredning. Men ingen sådan utredning har påbörjats. 

I Storbritannien har låntagarna under pandemin ökat till fem miljoner som köper nu och betalar senare. Hur ser det ut i Sverige?

– Vi ser samma utveckling i Sverige. Ökningen av kreditköp hänger delvis samman med den växande e-handeln, där möjligheten till smidiga delbetalningar blivit en standard. Men möjligheten att handla nu och betala senare finns även i fysiska butiker. Det handlar inte om pandemieffekter. Det går bra för de flesta. Men om inkomsterna plötsligt förändras och marginalerna är små får man lätt ekonomiska problem. Risken är att man gör många små köp, och inte ser hur mycket det rör sig om när alla avbetalningsbelopp läggs samman. Och summan växer med alla extra avgifter som tillkommer.

Rebecka Öhman har noterat att det är vanligare att människor får låna mer än deras inkomster räcker till. 

– Det går snabbt och enkelt att låna pengar i dag, och det kan vara svårt för långivarna att se hur stora skulder den som ansöker har, även om de tar en kreditupplysning. Ansöker en person om flera lån under en kort tidsperiod kan systemen ha svårt att hänga med. Det finns ett fönster där man kan låna ganska mycket pengar trots att man redan har stora skulder.

 Hur kan systemet främja att människor lånar mer när det försätter dem i knipa?

– Att människor får låna mer än deras inkomster räcker till kan också bero på att kreditprövningen inte är tillräckligt bra. Det finns till och med kreditgivare som marknadsför sig med att en eller två betalningsanmärkningar inte är något problem.

För unga män har antalet mål ökat med nästan åtta procent medan antalet personer endast har ökat med knappt två procent. Det är en signifikant skillnad, den här gruppen har den kraftigaste ökningen av antalet mål under 2020. 

Den största ökningen i skuldbelopp finns hos yngre medelålders män, ökningen uppgår nästan till 30 procent. Män i åldrarna 35-44 år har också ett stort antal skulder. Antalet mål har ökat med drygt sex procent under det att antalet personer endast ökat med närmare fyra procent. 

Vad tror du kan minska antalet personer som sätter sig i skuld?

 – Utredningen som Finansinspektionen efterlyste förra året kan säkert bidra. Men vi behöver också prata ekonomi. Vi behöver diskutera att unga vill unna sig saker, att det ska gå snabbt och vara lätt. Vi måste hitta en balans i handlandet. 

– Vi kanske skulle behöva införa en betänketid. Beteendet kommer inte att försvinna när pandemin är över.

Vilka bolag är överrepresenterade hos er?

– De unga har framförallt skulder för konsumtionslån, inklusive e-handel och butikshandel på avbetalning, och skulder för telekom/bredband/tv.

– Vi ser många övertagna fordringar. Där dominerar konsumtionslån, till exempel kläder, hos Klarna. Många privata lån säljs vidare till olika indrivningsbolag och kan återaktiveras att antal gånger. Skuld till staten skrivs av efter fem år. Det finns en handel med skulder och dessa verkar bara gå runt. 

TEXT: Margaret von Platen