Företagare slår larm om effekterna av slopat karensavdrag
Ett slopat karensavdrag riskerar att öka korttidsfrånvaron och pressa småföretag med små personalmarginaler. Över 2 000 företagare har skrivit under ett upprop för att behålla dagens regler och varnar för att osäkerheten kan bromsa nyanställningar.
Alexander Wallin, som driver växtodlingsföretaget Solgården utanför Trelleborg tillsammans med sin svåger, hör till dem som oroas över utvecklingen. Företaget har omkring 15 heltidsanställda och ytterligare 10–15 säsongsarbetare. Verksamheten kräver daglig skötsel av växterna och snabba leveranser, vilket gör den känslig för plötslig personalfrånvaro.
Wallin säger till Tidningen Näringslivet att han befarar att ett slopat karensavdrag skulle göra korta sjukperioder vanligare. För ett mindre företag kan frånvaro få direkta konsekvenser för produktionen samtidigt som arbetsgivaren måste betala för att lösa bemanningen. Följden kan bli högre priser och en mer försiktig inställning till nyanställningar.
Även hotellbranschen varnar för konsekvenserna. Katarina Lindahl, hotellchef på Hotell Lappland i Lycksele, pekar på svårigheten att ersätta personal med kort varsel. Gäster ska tas emot, rum städas och restaurangen hållas igång även när medarbetare är frånvarande. Företaget kan därför behöva kalla in ersättare eller låta den befintliga personalen täcka upp.
Lindahl uppger att hotellet har infört krav på läkarintyg från första sjukdagen för anställda med hög endagssjukfrånvaro. Enligt henne har åtgärden följts av en tydlig minskning av frånvaron i den gruppen.
Högre kostnader
Företagarnas invändning är att ett slopat karensavdrag kan flytta en större ekonomisk risk till arbetsgivarna, särskilt de mindre verksamheter som saknar marginaler för att hantera återkommande frånvaro. De befarar att resultatet blir högre kostnader och färre möjligheter att anställa.
Samtidigt handlar frågan om avvägningen mellan företagens kostnader och anställdas trygghet vid sjukdom. Kritikerna till ett slopat avdrag menar att reformen riskerar att försvåra företagens vardag utan att ta hänsyn till hur hårt enstaka sjukdagar kan slå mot små arbetsplatser.
42 miljarder
Enligt forskning kan en mer generös sjukersättning påverka beteendet och leda till en ökad frånvaro på måndagar och i samband med stora sportevenemang.
På Svenskt Näringsliv befarar chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt att ett slopat karensavdrag skulle kunna kosta 42 miljarder kronor om året.
Ingen norsk karens
Debatten om det svenska karensavdraget handlar bland annat om risken för ökad sjukfrånvaro och högre kostnader för arbetsgivarna. Erfarenheter från Norge och Danmark ger visst stöd för att ersättningsreglerna kan påverka hur ofta anställda sjukskriver sig, framför allt vid kortare sjukfall.
Norge avskaffade sin karensdag 1978. I en offentlig norsk utredning från 2000 sammanfattas flera studier av förändringen. En studie fann att korttidssjukfrånvaron ökade med omkring åtta procent efter reformen. En annan pekade på en långsiktig ökning av männens korttidsfrånvaro med 23 procent.
Resultaten var dock inte entydiga. En annan studie, som använde data från arbetskraftsundersökningar, fann ingen effekt på sjukfrånvaron. Det går därför inte att slå fast att avskaffandet ensamt orsakade en bestämd ökning.
Endagsfrånvaron steg kraftigt i Danmark
Även Danmark har erfarenheter av att ändra karensreglerna. Landet införde en karensdag 1983 men avskaffade den igen den 1987.
DÄr sjönk sjukfrånvaron inledningsvis efter att den infördes men återgick efter en tid till ungefär samma nivå som tidigare. När karensdagen avskaffades ökade endagsfrånvaron bland statsanställda med över 70 procent, enligt en utredning.
Resultaten pekar på att karensregler kan påverka framför allt de kortaste sjukfallen. De danska siffrorna gäller dock statsanställda och kan inte utan vidare överföras till hela arbetsmarknaden eller dagens svenska förhållanden.
Norge har högre sjukfrånvaro än Sverige
OECD-statistik ger också en jämförelse av sjukfrånvaron i de nordiska länderna. Enligt organisationens uppgifter för 2025 hade heltidsanställda i Norge i genomsnitt 5,7 sjukfrånvaroveckor per år. Motsvarande siffra för Sverige var 3,2 veckor.
Finland låg på 4,8 veckor medan Danmark hade 2,1 veckor. Måttet bygger på självrapporterad frånvaro bland heltidsanställda och omfattar både hela och delar av arbetsveckor.
Skillnaderna är tydliga men statistiken visar inte vad som orsakar dem. Länderna har olika regler för sjuklön och sjukpenning och även arbetsmarknadens sammansättning, hälsoläget och sättet att registrera frånvaro påverkar jämförelsen.
Finland har väntetid i sjukförsäkringen
Finland har en annan modell än Sverige. Den statliga sjukdagpenningen börjar normalt betalas efter en väntetid som omfattar insjuknandedagen och de följande nio vardagarna.
Det innebär däremot inte automatiskt att arbetstagaren står utan ersättning under perioden. Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala sjuklön enligt lag eller kollektivavtal.
Finlands relativt höga sjukfrånvaro i OECD-jämförelse visar att en väntetid i det statliga försäkringssystemet inte i sig garanterar låg frånvaro. För att bedöma effekten måste man även ta hänsyn till hur sjuklönen fungerar på arbetsplatsen.
Historiska svenska siffror visar samma tendens
Även Sverige har erfarenheter av att ändra reglerna. När karensdagen återinfördes 1993 minskade antalet endagars sjukfall med 68 procent. Sjukfall som varade mellan en och sju dagar minskade med 38 procent under samma period.
Förändringen skedde under en period då även andra åtgärder och ekonomiska förhållanden påverkade arbetsmarknaden. Siffrorna kan därför inte ensamma visa hur stor del av minskningen som berodde på karensdagen.
