
Ebba Busch presenterar en ny handlingsplan mot islamism. Flera av förslagen är samma som i handlingsplanen från 2022. Frågan är varför de fortfarande inte har genomförts och om väljarna får se samma förslag igen inför nästa val, skriver Samuel Fornäs i Bulletin.
Kristdemokraterna har en ny handlingsplan mot islamism. Planen föreslår förbud mot burka och niqab i offentliga miljöer och mot slöja i förskola och lågstadiet, samt mot shariadomstolar. Den vill stoppa offentliga bidrag till organisationer som främjar extremism, få klart en utredning om utländsk finansiering av trossamfund, samt säga nej till regelbundna utåtriktade böneutrop från religiösa byggnader.
Det är dessutom många av förslagen från 2022 års handlingsplan.
Den 5 september före förra valet publicerade nämligen Kristdemokraterna en handlingsplan på sin hemsida. Dokumentet heter ”Handlingsplan mot islamism, extremism och parallellsamhällen”.
I dokumentet från 2022 står: ”Förbjud parallella rättegångar”
Längre ner: ”Förbjud finansiering av moskéer, stiftelser och föreningar från utländska extremister. Idag direktsponsrar ett flertal stater som Saudiarabien och Qatar bland annat moskéer i Sverige.”
Längre ner igen: ”Kartlägg islamismen i Sverige”, ”Stoppa offentliga bidrag till organisationer som främjar extremism”, ”Spärrlista i EU mot hatpredikanter”, ”Nej till institutionaliserade och återkommande böneutrop”.
Fyra år har passerat sedan Kristdemokraterna fick mandat av väljarna att infria sina vallöften tillsammans med SD, som onekligen inte är emot dessa förslag.
Utöver den lagstiftning som redan finns har inga parallella rättegångar förbjudits och inga böneutrop stoppats.
KD lanserar samma förslag igen. Fyra månader innan riksdagsvalet – precis som sist. Men bortsett från detta så bör substansen också utvärderas på ett värdigt sätt.
Nej till ”regelbundna” böneutrop
I 2026 års plan står det att KD säger nej till ”regelbundna utåtriktade böneutrop från religiösa byggnader”. Man säger inte nej till muslimska böneutrop på ett ideologiskt plan, utan att de sker ”regelbundet”. Det innebär att oregelbundna böneutrop från religiösa byggnader är acceptabla. Vad som ska anses vara regelbundet respektive oregelbundet får vi veta först efter valet, när KD och Liberalerna ska förhandla.
I 2022 års plan står för övrigt att KD säger nej till ”institutionaliserade och återkommande böneutrop”. Samma vridning med en annan formulering. En moské som tar sig förbi kravet på regelbundenhet med lite finess kan fortsätta, medan grannmoskén som ropar fem gånger om dagen inte gör det.
Förbjud slöja i förskola och lågstadiet. Betyder det att slöjan plötsligt är harmlös första dagen i mellanstadiet? Det är den enda slutsatsen man kan dra av förslaget. KD är ett politiskt parti som aspirerar på regeringsmakt, inte en kommun i Västernorrland, så man får utgå ifrån att broschyren är väl genomtänkt och ta dem på orden.
Precis som med böneutrop så förbjuder KD inte slöjan, utan markerar upp till klass 3. Förbudet upphör när barnet fyller tio år. Slöjan är farlig vid sex år, harmlös vid elva. Antingen är plagget ett uttryck för förtryck eller inte, men KD säger båda sakerna samtidigt och sätter åldersgränsen för förtryck till mellanstadiet.
Shariadomstolarna är inte på Sergels torg
Förbjud shariadomstolar. Det sitter faktiskt inte imamer i full utrustning på Sergels torg i en stor byggnad och dömer med klubba. Den svenska ”shariadomstolen” är en imam i ett vardagsrum som medlar mellan en kvinna och hennes ex-man. KD:s förbud träffar fasaden medan verkligheten lämnas orörd.
Problemet är att förbudet stannar vid själva ordet ”domstol”, ett formellt rättsskipande organ. Allt informellt som faktiskt fungerar som domstol fortsätter. Oformella ”råd”, medlingar och ”familjeöverenskommelser”, där detta faktiskt sker och som Brottsförebyggande rådet väl har dokumenterat, lämnas orörda.
I 2022 års plan står redan att parallella rättegångar ska förbjudas. KD verkar dock inte bemöta att parallella rättegångar redan är olagliga enligt gällande svensk rätt. Partiet vill på något sätt kriminalisera sådant som redan är olagligt i sken av en nyskapande reform.
En åtgärd i planen är att Säpo ska kartlägga islamistiska aktörers finansiering. Säpo arbetar redan med detta. Det är därför 22 muslimska friskolor stängts sedan 2019. Skolinspektionen har stängt dem baserat på underrättelseuppgifter från just Säpo. KD lovar därmed att Säpo ska fortsätta göra det som man redan gör.
Utredningen kommer efter valet
Utländsk finansiering av verksamheter med ”antidemokratiska syften” har en utredning som tillsattes drygt tre år in i mandatperioden, en utredning som ännu inte är klar. Den som verkligen vill stoppa flödet, stoppar flödet. KD lovar i stället att invänta denna sent tillsatta utredning. Därefter ska en lag föreslås, remitteras, granskas av Lagrådet och beslutas av riksdagen – förhoppningsvis innan nästa handlingsplan publiceras 2030.
Den utredningen hade varit klar och resultatet stiftat i lag, om KD med hjälp av SD drivit frågan tidigt och använt mandatet som väljarna gav dem. 2026 är för övrigt ett decennium för sent för att utreda utländsk finansiering av svenska moskéer från Saudiarabien, Qatar och andra gulfstater, som har dokumenterats av Försvarshögskolans terrorforskare i åratal.
Det går dock att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den första är att KD identifierar problembilden korrekt. Hedersförtryck, parallellsamhällen och islamism finns och har bitit sig fast djupt i samhällskroppen i decennier. Det är inga revolutionerande upptäckter, men det är trots allt 2026, och det finns partier i Sveriges riksdag som inte kommer så långt. Det ska partiet ha erkännande för.
Den andra tanken är att KD har suttit i regeringsställning sedan 2022. Under tre och ett halvt år har partiet haft ministerposter. KD har haft mandat, majoritet via Tidö-avtalet, tjänstemän, departement, lagstiftningsinitiativ och utredningsbeställningar. Den utländska finansieringen är fortfarande inte utredd, de parallella rättegångarna har inte särlagstiftats och böneutropen är fortsatt tillåtna oavsett regelbundenhet.
Om planen var menad att genomföras hade den genomförts.
Fyra år för sent
KD ligger på 4,9 procent enligt sammanvägningen i mitten av maj. Ministerposter står på spel och det gäller att få så stor del av kakan på sin sida som möjligt vid en eventuell opinionsvändning och valvinst.
Det skapar ett trovärdighetsproblem. Precis som när Socialdemokraterna lanserar en hastigt ihopslängd broschyr om ett nytt bidrag några månader innan valet är det ungefär lika trovärdigt när KD gör likadant, för andra gången, med ett 10-punktsdokument fyra månader innan ett riksdagsval.
Handlingsplaner mot islamism är något som KD lanserar inför val, och sedan inte på fyra år. Den islamism som planen är skriven mot fortsätter oavsett. Islamismen läser nämligen inga pressmeddelanden, följer inga valkalendrar, och vet nu också av historisk erfarenhet att en svensk handlingsplan mot islamism är en PDF som kommer ut inför varje valår med ungefär samma innehåll.