Ett stort antal moskéer, trossamfund och organisationer i Sverige finansieras av länder med låg demokratisk förankring som Saudiarabien, Turkiet och Qatar. Nu startar regeringen en utredning och ger Myndigheten för statligt stöd till trossamfund i uppdrag att starta en förstudie. Forskaren Aje Carlbom, expert på Mellanöstern och biträdande professor vid Malmö universitet, svarar på Bulletins frågor.
Regeringen meddelade under torsdagsförmiddagen att de ger Myndigheten för stöd till trossamfund i uppdrag att inleda en förstudie om utländsk finansiering till trossamfund och undersöka hur den demokratiska förankringen hos trossamfunden ser ut.
Jeanette Gustafsdotter, (S) kulturminister som är ansvarig över området, närvarade under regeringssammanträdet där flera andra ministrar deltog.
Idag kan uppemot var fjärde moské i Sverige vara finansierad av saudiska statens intressen. SvD har tidigare rapporterat hur flera miljarder kronor slussas in till Sverige från arabiska halvön utan någon större insyn och kontroll. Länder som Qatar och Turkiet finansierar religiös verksamhet i Sverige och andra delar av Europa. Diyanet är den statliga myndighet i Turkiet som administrerar landets moskéer. I Sverige finns nio moskéer med imamer som avlönas av Turkiet och framför en officiell turkisk uppfattning, skriver Dagens Nyheter. Sju av moskéerna i Sverige har en imam som är avlönad av Diyanet. En av dessa är Fittja moské utanför Stockholm.
”Byggs in ett allvarligt integrationsproblem”
Aje Carlbom är forskare och biträdande professor vid Malmö universitet. Han har forskat och släppt flera publikationer inom mångkulturalism, islamisk aktivism, globalisering bland annat. Han har en teori om varför gulfstaterna med Saudiarabien i spetsen finansierar moskéer och trossamfund i Sverige.
– Saudiarabien finansierar skolor, moskéer och andra verksamheter som ett led i att skaffa sig tolkningsföreträde i religiösa frågor hos muslimska minoriteter. Det är en del av mission (dawa) för islam, som av många troende uppfattas vara en religiös plikt. En annan del av missionen är att de också erbjuder gratis utbildning och kost och logi till muslimer som vill studera till missionsarbetare eller imamer på universitet i landet, säger Carlbom till Bulletin.
Carlbom förklarar att Saudiarabien inte bara finansierar moskéer, utan även religiös propaganda. Flashiga broschyrer delas ut och det har gjorts redan från 1960–70-talet via det statligt kontrollerade organet Muslim World League (MWL). Missionsorganet byggdes upp av Muslimska brödraskapet-aktivister som flydde från Egypten i samband med Nassers utrensningar under 1950-talet.
Enligt Carlbom har dock saudierna fått konkurrens under senare år i sina globala aktiviteter från Förenade Arabemiraten som satsar stora summor på att finansiera och sprida islam i Väst. Förenade Arabemiraten har starka kopplingar till Muslimska brödraskapet.
Hur kan de här ekonomiska bidragen påverka muslimer i Sverige?
– Risken är att om de salafistiska budskapen lyckas påverka ett stort antal muslimer, särskilt barn som ju är en kommande generation svenskar, så byggs det in ett allvarligt religiöst integrationsproblem i landet. Salafister av alla riktningar uppmanar muslimer att dra sig undan majoritetssamhället i sina egna sektliknande enklaver eller parallellsamhällen. Vi kan ju redan se tecken på att detta innebär vissa konflikter i samhället. Om de religiösa budskapen får ett fäste hos ett stort antal muslimer så kan vi nog räkna med en viss eskalering av integrationsproblem. I första hand horisontella konflikter mellan grupper. Salafister och andra islamister aktar sig nog för att börja skapa ”vertikala” konflikter med den politiska makten.
Läs även: Regeringen startar förstudie kring utländsk finansiering av trossamfund
