Bilden av populister som inåtvända stämmer dåligt. Tvärtom kan de vara ganska aktiva i det internationella samarbetet. Det är något som två forskare från Göteborgs universitet nyligen har slagit fast.
Kilian Spandler, forskare inom internationella relationer, och Fredrik Söderbaum, professor i freds- och utvecklingsforskning, har i en ny bok beskrivit hur pass internationella populistiska politiker är, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De politiker som har undersökts är Ungerns premiärminister Viktor Orbán, Filippinernas president Rodrigo Duterte och Venezuelas tidigare och avlidne president Hugo Chávez.
Alla tre har olika ideologisk bakgrund och representerar olika sorters populism och kontinenter, men forskarna kunde ändå se en del likheter mellan dem i deras syn på internationella och regionala samarbeten. Till exempel framställer sig populister som representanter för ”folket” och emot ”eliten”. Då kan det bli effektivt för dem att projicera den bilden i internationella sammanhang.
”Victor Orbán har främjat samarbete mellan central- och östeuropeiska stater för att försvara deras suveränitet mot vad han uppfattar som en fristående och korrupt EU-elit i Bryssel. Populister kan också visa upp internationellt samarbete som ett sätt att försvara ”folket” mot upplevda interna eller externa hot, såsom narkotikasmugglare eller invandrare”, säger Kilian Spandler i pressmeddelandet.
Svartvit uppdelning
Frågan för internationella organisationer som EU blir hur dessa populister ska bemötas. Enligt Kilian Spandler kan man antingen välja att driva tillbaka dem genom exempelvis sanktioner eller i stället välja en ”alternativ strategi” som ”skulle odla de kooperativa instinkterna” hos populisterna, exempelvis i form av olika eftergifter.
Samtidigt säger Kilian Spandler att det politiska etablissemanget till stora delar fortfarande tänker i termer av en svartvit uppdelning mellan ”goda liberaler” och ”dåliga populister”. Risken med det är att missnöjda människor i stället vänder sig till de populistiska ledarna.
”Vi måste hitta sätt att ta itu med de problematiska aspekterna av populism utan att falla tillbaka på tanken att liberal internationalism är det enda svaret på dagens globala utmaningar”, säger han.
TEXT: Ana Cristina Hernández