Facebook noscript imageForskare spår kraftigt prisfall för flytande havsvindkraft
Forskare spår kraftigt prisfall för flytande havsvindkraft
Bottenfast havsvindkraft till havs. Flytande havsvindkraft används istället på djupare vatten där fasta fundament inte är praktiska. Foto: Julia Nikhinson/AP/TT.
Bottenfast havsvindkraft till havs. Flytande havsvindkraft används istället på djupare vatten där fasta fundament inte är praktiska. Foto: Julia Nikhinson/AP/TT.

Flytande havsvindkraft kan bli betydligt billigare än vad dagens pilotprojekt visar. En ny rapport från norska forskningsinstitut visar att kostnaderna kan sjunka från dagens 140 öre per kilowattimme till omkring 37 öre inom tio år.

Flytande havsbaserad vindkraft är i dagsläget dyr. Equinors Hywind Tampen, världens största flytande vindpark, producerar el till en kostnad av cirka 140 öre per kilowattimme enligt forskarna vid SINTEF och NTNU. Med 95 megawatt fördelat på elva turbiner kostade projektet 7,4 miljarder norska kronor när det färdigställdes 2023.

Men forskarna hävdar att dagens kostnader inte speglar framtida möjligheter. Rapporten ”Har vi råd til havvind i Norge?” från SINTEF och NTNU visar att pilotprojektens kostnader domineras av utvecklingsutgifter och skräddarsydda lösningar.

Tre faktorer pressar kostnaderna

Rapporten identifierar tre huvudsakliga drivkrafter för kostnadsreduktion. Först skalfördelar och standardisering – när ny teknologi tas i bruk faller kostnaden per enhet genom ökad produktionsvolym. Detta gör det mer attraktivt att investera i nödvändig infrastruktur som djupvattenshamnar och specialiserade fartyg.

Andra faktorn är kontinuerligt lärande genom samarbete mellan forskningsinstitut, utbildningsmiljöer, industri och myndigheter. Lärande förbättrar både befintliga teknologier och utvecklar nya lösningar för produktion, drift och underhåll.

Tredje faktorn kallas förväntningar och förutsägbarhet. Tydliga signaler från politiker och myndigheter ger industrin trygghet för investeringar, skriver forskarna.

”Stöd för flytande havsvindkraft spelar särskilt en roll i ett tidigt skede, för att minska teknologi- och investeringsrisk samt stödja utveckling av gemensam infrastruktur som havsnät”, står det i rapporten.

Varning för optimistiska prognoser

Even JA Winje, partner i Menon Economics, varnar dock för alltför optimistiska förväntningar. Han menar att en kostnadsnivå på 37 öre per kilowattimme förutsätter mycket snabba kostnadssänkningar fram till 2030.

– En kostnadsnivå på 37 öre/kWh för flytande havsbaserad vindkraft förutsätter en mycket brant kostnadsminskning fram till 2030, långt snabbare än vad andra analyser visar, säger Winje till norska tidningen Teknisk Ukeblad.

Samtidigt påpekar han att Norges energimyndighet NVE räknar med framtida elpriser över 56 öre per kilowattimme. Det betyder att flytande havsvindkraft kan vara lönsam även om kostnaderna blir 50 procent högre än forskningsinstitutens mest optimistiska prognoser.

Norge satsar stort på havsvindkraft

Norge har stora ambitioner inom havsvindkraft. Regeringen har som mål att tilldela områden för 30 gigawatt havsvindkraftskapacitet fram till 2040 – nästan lika mycket som landets samlade vattenkraftkapacitet idag.

På grund av Norges djupa havsområden kommer merparten av denna kapacitet att kräva flytande vindturbiner. NVE identifierade 2023 hela 20 områden som särskilt lämpade för sådan utbyggnad.

Rapporten visar att 76 procent av den totala ytan som enligt NVEs konsekvensutredning lämpar sig för havsvindkraft kräver flytande teknik. Endast 12 procent passar för bottenfast havsvindkraft.

Redan idag har Norge en växande exportindustri inom havsvindkraft. I år förväntas exportvärdet från norsk industri till internationella havsvindkraftsprojekt ligga omkring 50 miljarder kronor, främst inom bottenfast havsvindkraft enligt rapporten.

Erfarenheter från bottenfast havsvindkraft

Forskarna hänvisar till kostnadsutvecklingen för bottenfast havsvindkraft som förebild. Enligt internationella energiorganisationen IRENA föll kostnaderna globalt med 59 procent från 2010 till 2023 som följd av utveckling och effektivisering.

Rapporten betonar dock att kostnadsreduktionerna inte kommer automatiskt. Det krävs målriktade investeringar i forskning och utveckling i nära samspel med faktisk utbyggnad.

”Vi kan inte vänta på att teknologiutveckling och det gröna skiftet ska komma av sig självt. Vi måste arbeta för det”, skriver forskarna.

Simone Svensson

Reporter

Tips mottages gärna!
simone.svensson@bulletin.nu