Sverige står inför ett prekärt läge med effektbrist i södra delarna av landet. Medan kärnkraftsutredningens lösning på 400 miljarder kronor skulle ta närmare 20 år att förverkliga, presenterar en ny, ej ännu publicerad rapport, working paper, snabbare och billigare åtgärder som enligt rapportförfattaren kan implementeras inom några få år.

”Debatten bör inte fokusera på antingen vind- eller kärnkraft. Det finns andra alternativ för att öka elproduktion, och det finns även med dagens teknologi alternativ att stärka systemets förmåga att reglera väderberoende vind- och solkraft,” skriver nationalekonomen Rodrigo Pinto i rapporten.

Smart elproduktion straffbeskattades

I rapporten framkommer hur Sveriges kraftvärmeverk – som producerar el och värme genom att bränna sopor och biobränslen – i praktiken har straffbeskattats trots att de utgör en stabil och fossilfri energikälla.

”Vi har möjligheter att bidra med mycket mer el-produktion, men skatterna straffar oss om vi försöker,” citeras Lina Enskog Broman, ansvarig för fjärrvärmefrågor på Energiföretagen.

Enligt rapporten har svenska kraftvärmeverk, som idag står för 9 procent av landets elproduktion, potential att öka kapaciteten med 4 800 megawatt. Enligt Pinto består cirka 60 procent av bränslet av restprodukter från skogsindustrin och knappt 30 procent av avfall/sopor – resurser som idag inte utnyttjas fullt ut.

Den förra regeringen införde 2020 en skatt på avfallsförbränning som direkt motverkade ambitioner att använda sopor för el. Avfallsförbränningsskatten avskaffades 1 januari 2023 av den nuvarande regeringen, vilket stärker incitamenten för en utbyggnad av denna elproduktion. Enligt Rodrigo Pinto är det en elproduktion som snabbt kan skalas upp.

Vattenkraftens outnyttjade potential

Rapporten visar också att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att kraftigt öka både produktions- och lagringskapacitet i Sveriges befintliga vattenkraftverk.

Enligt rapporten kan 25 procent högre effekt nås – utan att bygga ut nya älvar. Det går också att öka den installerade effekten med 4 000 MW fram till 2050. Rodrigo Pinto beräknar kostnaden för utbyggnad till cirka 100 miljarder kronor – en fjärdedel av kärnkraftsalternativet

En analys utförd av konsultfirman AFRY visar att detta skulle kunna öka Sveriges installerade vattenkraftproduktion med 1 300 MW till 2035.

”Sverige har fortsatt möjlighet att bygga ut vattenkraften och använda det som ett nationellt superbatteri,” skriver Pinto, som menar att det främsta hindret inte är teknologi utan regelverk och tillståndsprocesser.

En tredjedel av elpriset är skatt

Rapporten visar hur skatter och avgifter utgör en betydande del av elpriset. Pinto redovisar att elskatten år 2023 inbringade 26 miljarder kronor till statskassan, vilket är mer än alkoholskatten (17 miljarder) och bensinskatten (9 miljarder) tillsammans.

”Enligt den förvisso subjektiva branchorganisationen Energiföretagen utgör skatter en tredjedel av kundernas totala elkostnad,” skriver forskaren.

Utöver direkt elskatt tar staten ut ett flertal indirekta skatter på elektricitet, inklusive fastighetsskatter på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Samtliga fyra Tidöpartier utlovade sänkt elbeskattning i valrörelsen 2022, men ännu har ingen sänkning skett.

Snabba lösningar för stabilare elnät

Rapporten föreslår också bioeldade gasturbiner som kan byggas snabbt och enkelt slås på och av för att balansera väderberoende elproduktion.

”Det finns varken tekniska eller klimatpolitiska skäl till att inte bygga ett elsystem med uthålliga men flexibla gasturbiner som stöttar elnätet genom att starta och stoppa precis vi behov. Teknologin är mycket anpassningsbar och kan redan idag drivas med olika förnybara bränslen,” citeras professor Magnus Genrup från Lunds universitet.

Rapportförfattaren lyfter även fram att Sverige kan slå ihop elprisområdena eller införa alternativa prissättningsmekanismer, vilket skulle lösa problemet med prisvolatilitet långt innan ny kärnkraft kan stå klar. Det är ett förslag som tidigare lyfts av flera olika debattörer och politiker.