Slopad moms på hälsosam mat och höjd skatt på chips och godis. Det föreslår forskare från Chalmers som kritiserar regeringens plan att sänka momsen på all mat.
Regeringens beslut att sänka matmomsen från 12 till 6 procent i april 2026 riskerar att försämra folkhälsan. Det menar forskare vid Chalmers tekniska högskola som presenterat en alternativ modell.
– Att sänka matmomsen generellt försämrar med största sannolikhet folkhälsan eftersom onyttiga livsmedel skulle bli billigare och konsumtionen därmed sannolikt öka, säger docent Jörgen Larsson till SVT.
Istället föreslår forskarna en så kallad matskatteväxling – helt slopad moms på mat som är bra för hälsa och klimat, och höjd moms på onyttig mat.
Enligt studiens beräkningar skulle de förbättrade matvanorna leda till att 700 färre personer dör i förtid varje år samt att växthusgasutsläppen skulle minska.
Barn riskerar livslång ohälsa
I ett mailsvar till Bulletin förklarar Jörgen Larsson att forskarna inte gör egna bedömningar av vad som är nyttigt eller onyttigt.
”Vi utgår från Sveriges officiella kostrekommendationer. Dessa bygger på en omfattande genomgång av forskningen och omfattar bara rekommendationer där det finns ett robust vetenskapligt kunskapsläge”, skriver han.
Forskaren understryker att det är upp till politiker och medborgare att ta ställning till om skatter ska användas för att styra matvanor. Men han pekar på flera aspekter som komplicerar bilden.
”Det nuvarande livsmedelssystemet riskerar att ge barn livslång matrelaterad ohälsa. Barn kan inte förväntas väga in hälsoaspekter på ett sätt som gör att de tar medvetna val kring vad de äter”, skriver Jörgen Larsson till Bulletin.
Han tillägger att kostnaderna för matrelaterad ohälsa inte bara bärs av individen utan också av samhället.
Regeringens matmomssänkning ska kosta totalt 37 miljarder kronor.
