Vindkraftens slumpmässiga produktion är opålitlig. Den skapar överskott eller akut elbrist. Hur vindkraften ska tillgodose Sveriges elbehov förblir en gåta, skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck i Affärsvärlden.
I en artikel i Affärsvärlden skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck om problematiken med en fortsatt expansion av vindkraften. Tesen som presenteras är att vindkraften riskerar att konkurrera ut sig själv då ett flertal vindkraftbolag visar förluster i årsredovisningen.
För att styrka tesen har man samlat in data från elbolagen för att visa ett mönster som synliggör vindkraftverkens tillkortakommanden. Mönstret som beskrivs följer en berg- och dalgång där elpriserna blir låga när det blåser mycket, följt av höga elpriser när det inte blåser.
Problemet är enligt slutsatsen att vindkraftbolagen inte kan sälja någon el när priserna är höga eftersom det inte blåser. I snitt kostade det 60 till 80 öre per kWh att producera el med vindkraft medan mönstret visade att snittpriset som den producerade elen såldes för var 49 öre per kWh.
”Vindkraftens produktionskostnad är som bekant i själva verket också betydligt högre än 60-80 öre per KwH men dessa kostnader betalas av allmänheten”, skriver de i artikeln.
Sveriges behov
Författarna tar Malmös elområde SE4 som exempel där man beskriver behovet av el. Området har väntande ansökningar om vindkraftsparker som ska producera 100 TWh per år och författarna jämför det med hela Sveriges elkonsumtion som är 140 TWh per år.
De poängterar att antalet vindkraftverk inte påverkar det faktum att överskottselen som blir när det blåser inte kan lagras till stunder när det inte blåser. Det skapar tillfällen där samhället får lida av “akut effektbrist”.
