Kristina Sundquist, professor och forskare på Lunds universitet, tillhör eliten bland medicinforskare i Sverige. Den effektiva, omtyckta och respekterade forskaren har under sin långa yrkeserfarenhet bidragit med flera studier – och var under 2019 en av Sveriges mest citerade personer i internationella tidskrifter, enligt ranking från tidningen Fokus.

I februari 2021 publicerade Kristina Sundquist tillsammans med sitt team på Lunds universitet studien Swedish rape offenders – a latent class analysis i tidsskriften Forensic Sciences Research. Studien gällde personer dömda för våldtäkt, eller försök till våldtäkt, åren 2000–2015, som undersöktes utifrån olika variabler. Bland annat hade studien kommit fram till att 47,8 procent av de 3 039 undersökta våldtäktsförövarna var födda utanför Sverige.

Studien hade beviljats av European research council men på grund av de känsliga variabler som undersöktes så ingick även en professor i etik för att säkerställa att forskningen skedde inom etiskt korrekta ramar. För att använda sig av det registerdata som studien grundade sig i behövde Kristina Sundquist dessutom söka tillstånd hos Etikprövningsmyndigheten – vilket studien fick.

När resultatet publicerades var dock de etiska riktlinjerna plötsligt otydliga. Trots att Sundquist ansåg att man använt sig av både hängslen och livrem för att studien skulle vara etiskt försvarbar ansåg Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, att Kristina Sundquist begått en brottslig handling.

Nämnden beslutade att, enligt etikprövningslagen, anmäla Sundquist till Åklagarmyndigheten. Detta trots etikprövningstillstånden och att professorn i etik i sina årsrapporter förklarat att studien skett inom de ramar som tillåts. Hos Åklagarmyndigheten väntade en 20 månader lång förundersökning som så sent som för en vecka sedan slutligen resulterade i att inget åtal mot Sundquist väcktes.

”Under all kritik”

Kristina Sundquist sitter nu, för första gången på snart två år, som en helt fri forskare. Öneps agerande mot henne har väckt stor uppmärksamhet hos svenska forskare och även i media. Sundquist förklarar att hon tidigt vände sig till media för att inte ge Önep möjligheten att styra hela narrativet.

– Andra forskare som utsatts för liknande har valt att vara tysta, jag har inte varit en av dem. Jag ville så tidigt som möjligt prata med media eftersom de fria medierna är vårt enda skydd för den här typen av myndighetsövergrepp, säger Sundquist till Bulletin.

Faktum kvarstår dock att de forskningsprojekt som studien ingick i försenats med två år.

– Vi är otroligt frustrerade över att det tog oss mer än två år innan vi ens kunde fundera över att få återuppta vår forskning igen. Jag tycker att det är under all kritik. Vi har förlorat dyrbar tid på grund av en liten skara myndighetsutövare som borde ha vetat bättre.

Trots hängslen och livrem – Önep anmäler

I sin anmälan till Åklagarmyndigheten förklarar Önep att man anser att Kristina Sundquist använt tillgången till register för att besvara andra frågor än vad det initiala etikprövningstillståndet medgav. Önep menar att Sundquist i sin ansökan för Etikprövningstillstånd angett att studien ska undersöka bland annat cancer utifrån olika variabler och inte våldtäktsförövares etniska bakgrund.

– Det påståendet om att studien handlade om cancer, det gjorde den delvis från början. Men det forskningsprojektet som vi senare publicerade blev till genom en ändringsansökan som vi ansökte om och fick beviljad. I ändringsansökan skriver vi att vi nu påbörjar ett nytt projekt som har beviljats av European Research Council, där vi ska studera invandrares psykiska hälsa, missbruk och integration. Det är tydligt beskrivet att vi ska göra det för både första och andra generationens invandrare och vilka data vi ska använda oss av.

För att få det nödvändiga tillståndet ville Etikprövningsmyndigheten att Kristina Sundquists team annonserade som brukligt är att de som inte ville vara en del av studien kunde hoppa av.

– Detta genomfördes, men eftersom projektet var känsligt och man ville undvika stigmatisering och rasism, så begärde European Research Council att vi även skulle ha en etisk expert som skulle granska all forskning vi gjorde. Denne etiske expert, som dessutom är professor i etik, skrev i alla sina årsrapporter att det vi gjorde täcktes av det etikprövningstillstånd vi hade, säger Sundquist och fortsätter:

– Trots detta går Önep ut och säger att prövningstillståndet endast omfattar cancer. Om jag är snäll säger jag att det är felaktigt, om jag är helt ärlig säger jag att det är en lögn.

Förundersökningen inleds trots allt

Anmälan skickas till Åklagarmyndigheten – som dock väljer att inte inleda förundersökning. Det accepteras inte av Önep, vars dåvarande ordförande vid tillfället satt i Högsta domstolen. Önep hävdar bestämt att en förundersökning ska inledas, vilket denna gång sker.

– Åklagarmyndigheten ska fatta ett helt oberoende beslut oavsett vad Önep anser och önskar. Nu blev det inte så i mitt fall då åklagaren i Malmö lade ner ärendet med vändande post, vilket föranledde en stor ilska hos Önep. Det var tydligt hur arg ordföranden för Önep var över att ärendet lagts ner. Åklagaren hade inget annat val än att inleda förundersökning i alla fall.

Nu når konflikten mellan Önep och Kristina Sundquist även ut i media.

Jörgen Svidén, kanslichef på Önep, sitter inte med i styrelsen och är därmed inte heller berättigad att fatta beslut gällande vilka ärenden som går till Åklagarmyndigheten. Trots detta har han vid flera tillfällen kommenterat den då pågående förundersökningen i media. Bland annat har Svidén låtit sig intervjuas i den universitetsknutna tidningen Lundagård, på Lunds universitet.

– Det var väldigt skadligt för mig. Han uttalade sig i vår egen studenttidning, Lundagård, hos mina egna studenter vid Lunds universitet om min skuld och att det jag gjort kunde leda till två års fängelse. Det tycker jag är under all kritik.

Kristina Sundquist anser att Jörgen Svidén inte borde ha sagt något alls.

– Han ska inte uttala sig. Han ska se till att ärendet överlämnas till åklagare och åklagaren ska fatta beslut om det ska inledas förundersökning som sedan kan leda till rättegång. Att han, som företrädare för Önep, har uttalat sig flera gånger i större medier om min skuld är förkastligt och väldigt oprofessionellt.

Inkonsekvent beslutsfattande

I en intervju med Läkartidningen förklarar kanslichef Jörgen Svidén att nämnden enligt lag är skyldig att göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot etikprövningslagen. Det är endast upp till åklagaren att avgöra hur allvarligt ärendet är.

Även Kjell Asplund, ledamot i nämnden, förklarar att nämnden har en skyldighet att anmäla alla misstänkta avvikelser från lagen, hur “futtiga” de än må vara, enligt forskarkommentar i tidningen Forskning och Framsteg.

När Önep anmälde ett doktorandprojekt våren 2022 reserverade sig dock Kjell Asplund mot beslutet. Han ansåg att doktorandens avsteg från etikprövningslagen inte varit avsiktligt, och menar att åtalsanmälan får ”synnerligen allvarliga konsekvenser för den doktorand som planerats disputera på det insamlade materialet”, vilket Universitetsläraren tidigare rapporterat om.

Kristina Sundquist noterar detta och menar att skiljaktigheterna i nämnden tyder på ett beslutsfattande som är inkonsekvent.

– Det som föregår en åtalsanmälan är deras egen tolkning av vad som är ett brott. Kjell Asplund har uttryckt att anmälan till Åklagarmyndigheten kan innebära stora konsekvenser för doktoranden och att han reserverar sig från beslutet. Kjell Asplund har varit inkonsekvent och även fått kritik för det.

– De må vara skyldiga att åtalsanmäla men jag vill i högsta grad ifrågasätta deras tolkningar och även deras inkonsekventa agerande.

Svartmåla forskaren

Ännu en anmälan mot Kristina Sundquist inkommer till Önep. Den anonyme anmälaren anser att 15 av de vetenskapliga artiklar Kristina tidigare publicerat även de kan bryta mot etikprövningslagen. Önep väljer då att granska totalt 43 av Kristinas artiklar och kommer fram till att sju av dem ska anmälas till Åklagarmyndigheten.

Kristina Sundquist ser att motivet bakom anmälningarna kan ha varit annat än att de bryter mot etikprövningslagen. Kan anmälningarna ha handlat om att svartmåla Kristina?

– Ja, det tror jag absolut, anser hon själv.

Men vad med forskningen är så problematiskt att Önep vill att den ska leda till åtal? Kristina Sundquist menar att de registerdata som undersökts inte har haft ingångsvinkeln att utmåla invandrare som förövare. Den data som undersöktes utgick från flera olika variabler, där en faktor blev den etniska bakgrunden.

– Resultatet var något som var ganska överraskande för oss. I Sverige har det inte gjorts några studier på många, många år. Det har bedrivits väldigt lite forskning på området. Det är inte heller så konstigt. Det har varit en oskriven regel att man ska lämna den här forskningen i fred.

Varför ämnet är tabubelagt kan ha flera olika orsaker. Men att forskningen kan leda till obekväma sanningar kan ha en roll.

– Jag tror att man är orolig över den här typen av fakta och uppgifter. Sanningen svider ju, sanningen gör ont. Men sanningen enligt den här studien är att invandrare är överrepresenterade, vi behöver ta reda på varför så att vi kan göra något åt problemet.

Kristina fortsätter:

– Politiken kanske också har en förväntan på sig att lösa ett problem. Kan man inte lösa det problemet så kanske man hellre vill mörka problemen som finns.

”Kafkaliknande process”

Resultatet från Kristinas och forskningsgruppens studie kan vara en orsak till varför Önep gått hårt åt henne. Kristina själv upplever att anmälningarna mot henne tyder på att den akademiska friheten är ifrågasatt.

– Vi ska slippa maktmissbruk när det gäller forskning. I ett land som Sverige ska sådant inte förekomma. I Sverige måste vi ha akademisk frihet, fri forskning där alla frågor måste få ställas – det är forskarna som ska avgöra vilka frågor som ska ställas, inte politiken.

Att forskning förkastas för att fel forskningsresultat uppkommit är inte något som bör förekomma i Sverige.

– Att eliminera eller att mörka sanningen för att den är obekväm, det förekommer i andra länder. Här i Sverige så har vi en demokrati och en rättssäkerhet, men framför allt fria medier som uppmärksammar dessa typer av totalitära tendenser som jag anser att Önep har ägnat sig åt.

Den 15 maj skrev närmare 2 500 forskare under ett upprop mot den omfattande, och många gånger begränsande, processen att söka tillstånd hos Etikprövningsmyndigheten. Men Kristinas fall tyder på att trots att alla papper är i sin ordning så kan forskaren ändå riskera åtal – och i värsta fall fängelse.

– Det jag kan säga är att jag har utsatts för en kafkaliknande process och jag känner igen totalitära tendenser från totalitära samhällssystem.

Forskningen fortsätter

Kristina Sundquists studie överlevde Öneps prövningar. Samtidigt står andra forskare inför liknande problematik. Det är en av anledningarna till att hon är öppen om att tala om Öneps hantering av hennes studie.

– Lunds universitet har utrett mig. Vetenskapsrådet har utrett mig. European Research Council har utrett mig – det har inte lett till några påföljder. Alla har släppt taget om det här. De kanske också har sett absurditeten i det hela och också sett den här kopplingen om att det inte handlar om något etikbrott utan att det handlar om att presentera en sanning som är obekväm för vissa.

Under tiden förundersökningen pågått har Kristina trots allt fortsatt sin forskning.

– Det här angreppet på vår forskning det har gjort mig så arg att jag arbetat ännu hårdare. Jag har faktiskt kunnat sköta mitt arbete väldigt väl tycker jag själv, samtidigt som jag har kämpat för att få återuppta mitt forskningsprojekt.

Forskningsgruppen med Kristina Sundquist i spetsen är fortfarande intakt, och en ny studie kommer inom en snar framtid att publiceras.

– Vi kommer att inkludera senare perioder eftersom vi ansökt om nya data och även fått det beviljat. Jag kan ju säga att jag inte är en person som låter mig tystas. Blir det nya anmälningar så tar jag hand om det också, värre än så är det inte.

Öneps agerande har inte endast inneburit skada. Kristina Sundquist uppger att hon fått ett stort stöd av både forskningskollegor och allmänheten. De enda som har varit kritiska till hennes forskning har varit just Önep.

– Sverige har rätt att förstå vad som försiggår inom våra myndigheter. Jag anser att hela befolkningen, svenskfödda och invandrare, har rätt att veta hur det ligger till så vi kan börja lösa problem i stället för att fundera på vad som är accepterat att prata om.

En sak är dock säker. Trots att Etikprövningsmyndigheten, Önep och Åklagarmyndigheten tog två år från Kristinas forskning så finns det ingen tvekan om att hon aldrig kommer att ge upp.

–Jag kommer aldrig någonsin att låta mig tystas. Måste jag välja mellan sanningen och min forskningskarriär så är det sanningen jag väljer.

Intevjun är en del av Bulletins artikelserie Fri forskning i fara.
Har du tips eller har du själv blivit utsatt? Kontakta vår reporter.

Läs även: Forskning om våldtäktsmän anmäldes av myndighet – förundersökningen nedlagd