Socialminister Jakob Forssmed (KD) hoppas att kortet kommer att ses som en historisk åtgärd i framtiden.

– Jag hoppas det och jag anser att det är en helt nödvändig reform, säger han.

Forssmed pekar på att många unga är för stillasittande och att många skulle må bra av att vara i en gemenskap med närvarande vuxna.

Genom att, till skillnad från barnbidraget, öronmärka medel på fritidskortet så ska fritidsaktiviteter slippa konkurrera med matkassen eller elräkningen om familjens pengar.

En annan skillnad jämfört med barnbidraget är att de som har dålig ekonomi ska få en större summa. Sannolikt kommer de som har bostadsbidrag att få den högre summan.

Flera hundralappar

Socialministern har tidigare talat om att fritidskortet kan innebära omkring 500 kronor per år för alla och upp till 2 000 kronor för dem med utsatt ekonomi. Nu vill han dock inte nämna några summor.

– Jag vill vara lite försiktig med siffrorna. Det handlar om några hundralappar för de flesta, men ett väsentligt högre stöd för dem som finns i socialekonomisk utsatthet.

Totalt finns cirka 800 miljoner kronor per år avsatta för reformen.

Regeringens ambition har varit att fritidskortet ska kunna börja användas under 2024.

– Jag tror att 2025 är det realistiska. Det är något stort och ganska unikt som vi gör, att få den här nya stora reformen på plats, säger Forssmed.

De pengar som avsatts för reformen under 2024 kommer att på andra sätt användas för att fler unga ska ha en aktiv fritid, till exempel genom att utbilda ledare i föreningar.

Forssmed betonar att fritidskorten inte ska påverka det offentliga stöd föreningarna får.

Risk för brott?

En orsak till att förslaget tar tid att genomföra är att det är många personuppgifter som behandlas och det finns lagstiftning om det att följa. Om bostadsbidrag används som kriterium för dem som ska få en högre summa, så kommer det indirekt att bli känt för föreningarna som tar emot betalningen.

Forssmed ser det dock inte som ett stort problem. Han pekar på att barnen inte kommer att få veta vilka som får bostadsbidrag, eftersom alla får ett fritidskort.

– Hade man bara gett kortet till personer med en viss ekonomisk utsatthet så hade den effekten varit större än vad den blir nu.

E-hälsomyndigheten har också varnat för risker med ekonomisk brottslighet. Forssmed pekar på att fritidskortet bara kommer att kunna användas av föreningar som redan finns och som har regelbunden verksamhet och som redan får offentligt stöd.

Godkända föreningar sätts upp på en lista som ungdomarna kan välja från. Det handlar om idrottsföreningar, friluftsföreningar och kulturella aktiviteter som kulturskolan.

– Så det blir inte nya föreningar som startats enbart för att komma åt de här medlen, säger Forssmed.