Facebook noscript imageFörsta människan fick grishjärta tack vare svensk teknologi
Vetenskap
Första människan fick grishjärta tack vare svensk teknologi
Hjärtkirurgen Bartley Griffith tillsammans med patienten David Bennett i Baltimore Foto: Bartley Griffith
Hjärtkirurgen Bartley Griffith tillsammans med patienten David Bennett i Baltimore Foto: Bartley Griffith

Förra veckan utfördes den första framgångriska xenotransplantationen på en man i USA. Grishjärtat som transplanterades bevarades med det Göteborgsbaserade företaget XVIVO:s hjärtteknologi.

Den rådande bristen på organ innebär att många personer dör i väntan på ett nytt hjärta, njure eller lever. Det forskas därför intensivt om transplantationer mellan djurarter, så kallade xenotransplantationer.

Den 7 januari utförde ett team hjärtkirurger vid University of Maryland en transplantation av ett hjärta från en genmodifierad gris på en kritiskt sjuk 57-årig man. Hjärtat bevarades med XVIVO:s patentskyddade hjärtteknologi till dess det kunde transplanteras. Tre dagar senare mår mannen fortfarande bra, enligt ett pressmeddelande från XVIVO.

Teknologin som använts bevarar hjärtat vid 8°C samtidigt som det kontinuerligt förses med en näringsrik och syresatt lösning. Den är egentligen avsedd för bevarande av hjärtan utanför kroppen vid transplantationer från människa till människa, men har nu visat sig fungera väl vid en xenotransplantation.

2020 transplanterades mer än 8 100 hjärtan runtom i världen, enligt Global Observatory on Donation and Transplantation. Drygt hälften av transplantationerna skedde i USA och en fjärdedel i Europa.

Den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration, FDA, godkände XVIVO:s nya teknologi 2019. I Europa och Australien pågår för närvarande ett flertal kliniska prövningar på ledande transplantationscentra.

XVIVO Perfusion AB grundades 1998 och är noterat vid Nasdaq Stockholm.

Läs även: Färre organdonationer under pandemin

Dorothée Enskog