Under söndagens program av Agenda i SVT diskuterades Sveriges Natoansökan.

I programmet medverkade försvarsminister Pål Jonson (M) samt de försvarspolitiska talespersonerna Peter Hultqvist (S) och Emma Berginger (MP).

Miljöpartiets Emma Berginger förklarar i Agenda varför hennes parti röstade emot Natomedlemskapet. Hon säger att det delvis beror på att processen var bristfällig och för att partierna fick väldigt lite tid att diskutera frågan. Men hon säger också att MP är kritiska till att ingå i en ”kärnvapenallians” med Turkiet och Ungern.

– Miljöpartiet vill att vi lagstiftar mot införandet av kärnvapen på svenskt territorium. Vi vill att Sverige ska vara en stark röst för nedrustning i världen och ömsesidig kärnvapennedrustning. Vi tycker det är viktigt att vi värnar om svensk säkerhet och därmed inte får in kärnvapen på svensk mark, säger Emma Berginger i Agenda.

Varken kärnvapen eller permanenta baser

Berginger och MP anser att kärnvapen i Sverige gör oss till en potentiell måltavla.

USA, Storbritannien och Frankrike är de Natoländer som har kärnvapen. Dessutom har Nato gemensamt utplacerade kärnvapen i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna håller med Miljöpartiet om att Sverige varken bör ha kärnvapen eller permanenta baser under fredstid.

Däremot vill inte Pål Jonson införa någon lag som förbjuder Sverige eller andra länder från att etablera kärnvapen på svensk mark.

– Den policyn är välkänd. Den har vi haft i årtionden och den är också respekterad av de andra länderna. Sen vill jag också vara tydlig med att det inte funnits några förväntningar utav USA, Storbritannien eller Frankrike om att placera ut några kärnvapen på nya allierades område. Så det finns heller ingen förväntan eller efterfrågan på detta, säger Pål Jonson i Agenda.

Använda i avskräckande syfte

Jacob Westberg är docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Enligt honom är det inte särskilt troligt att Sverige kommer ha kärnvapen utplacerade i framtiden. Samtidigt säger han att Sverige inte meddelat några förbehåll när man lämnade in Natoansökan.

– Jag tror inte de behöver kärnvapen på svensk mark. Vi har åtminstone inte fått några signaler om det. Däremot är det på tapeten i dag om Natos europeiska medlemmar ska utvidga sin kärnvapenförmåga. Men det vi talar om då, förutom de som redan har kärnvapen, är snarare länder som Tyskland och Polen, säger Jacob Westberg till Bulletin.

Frågan om att utvidga kärnvapen är politisk väldigt känslig i bland annat Tyskland enligt Westberg. Dessutom säger han att en utvidgning i Europa skulle behöva ta hänsyn till icke-spridningsavtalet som strävar för att motverka länder från att skaffa nya kärnvapen.

Sverige hade ett kärnvapenprogram som drevs under framför allt 1950- och 1960-talet. I dag finns inga planer på att återupprätta kärnvapenprogrammet. Westberg säger att Sverige skulle kunna använda egna kärnvapen i avskräckande syfte. Däremot tror han inte att Natokärnvapen skulle göra Sverige säkrare.

– Det är ju amerikanska kärnvapen som vi talar om. Beslutet att använda dem fattas inte i Stockholm utan i Washington. Så det har ju inte samma avskräckande funktion som om Sverige själva kunde hota med egna angrepp, säger Jacob Westberg.