Vid årsskiftet infördes den nya påföljden ungdomsövervakning. Främst är den aktuell för 15-17-åringar som begått relativt grova brott men där det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård — samtidigt som ungdomsvård eller ungdomstjänst inte anses tillräckligt skarpt.

Kriminalvården, som fått ansvaret för den nya påföljden, har under hösten förberett sig och utbildat personalen inom frivården och väntar nu på att de första dömda ungdomarna ska komma till dem.

– Det är lite svårbedömt när den första döms men vi har en beredskap att ta emot, när det än blir, säger Håkan Zandén som är nationell huvudprojektledare med ansvar för implementering av ny lagstiftning i Kriminalvårdens frivård.

Hur många som kommer att dömas till ungdomsövervakning per år är det ännu ingen som vet säkert. Men enligt Håkan Zandén räknar man med att ta emot mellan 100 och 300 ungdomar årligen.

Obligatorisk boja

Den nya påföljden innebär att den unge döms till ungdomsövervakning i minst sex månader och som längst i tolv månader. I straffet ingår tre obligatoriska föreskrifter som kommer att vara lika för alla.

– Dels att du måste träffa frivården minst två gånger i veckan. Den dömda ska också avhålla sig från alkohol och narkotika och det kontrolleras av frivården med obligatoriska drogtester, berättar Håkan Zandén.

I påföljden ingår också en obligatorisk helghemarrest.

– Det innebär att du från fredag kväll klockan 18 till lördag morgon klockan 7 och samma tider lördag till söndag och söndag till måndag, skall vara hemma eller någon annanstans som vi har kommit överens om. Helghemarresten kan ersättas med andra begränsningar hur den unge får röra sig i samhället. Exempelvis en skyldighet att vara på en viss plats eller ett förbud att vistas på en viss plats. Den elektroniska bojan kommer då att ha koll på att den unge finns där den ska vara under helgen.

Övriga dagar och tider i veckan kommer den unge inte att vara elektroniskt övervakad.

– Nej, den elektroniska övervakningen är endast till för att bevaka hemhelgarresten i nuläget, säger Håkan Zandén.

Kan utökas

Möjligen kommer den elektroniska övervakningen i framtiden att kunna omfatta även vardagar. Riksdagen har föreslagit till regeringen att övervakningen också ska kunna ske på vardagar.

Kriminalvården har möjlighet att sätta andra föreskrifter som den dömda måste följa.

– Vi har ganska stora möjligheter att ställa krav på den unge. Vi kan till exempel säga att den unge ska gå i skolan, ska genomgå behandling eller inte befinna sig i ett geografiskt område och så vidare.

Om den unge inte genomför det som har beslutats, exempelvis bryter mot hemarrest, inte deltar i behandling eller inte går i skolan, så kommer det att betraktas som misskötsamhet.

– Om det handlar om allvarlig misskötsamhet så går det till åklagare som har möjlighet att ge varning till den unge och även lämna tillbaka ärendet till domstol för att begära en ny påföljd om ungdomsövervakningen inte fungerar, säger Håkan Zandén.

Tätt samarbete

Han poängterar att Kriminalvården kommer att samarbeta tätt med flera andra myndigheter för att genomföra ungdomsövervakningen.

– Vi kommer att göra det i tätt samarbete med socialtjänsten och även med polisen. Myndigheterna krokar arm för att stödja, kontrollera och hjälpa den unge att komma ifrån ett kriminellt liv.

Håkan Zandén tycker att det finns förutsättningar för att ungdomsövervakningen ska kunna ge bra resultat.

– Sedan ska vi inte vara så naiva att vi tror att ungdomsövervakningen löser alla problem kring de här ungdomarna. De vi kommer att möta är inte sådana som för första gången begått ett brott utan det är ett eller flera allvarliga brott de har begått eller att man under en längre tid har begått många olika brott. Men förutsättningar att kunna göra något bra finns här.

TEXT: TT