Först gick danska A P Møller-Mærsk, världens näst största bolag i branschen, ut och meddelade sitt beslut. Därefter har en rad rederier följt efter, som tyska Hapag-Lloyd och franska CMA CGM.

Bakgrunden är de attacker som genomförts av Huthi-rörelsen, som styr delar av Jemen och stöds av Iran. Anfallen har beskrivits som en reaktion på Israels krigföring i Gazaremsan. Situationen bedöms som så allvarlig att USA tidigare i veckan meddelat att man låter hangarfartyget Gerald R Ford, liksom flera andra krigsfartyg, vara kvar i området ytterligare ett par veckor.

Risk för konsekvenser

För världshandeln finns nu en uppenbar risk för konsekvenser och negativa effekter, när fraktfartygen i stället måste ta sig runt Godahoppsudden och hela den afrikanska kontinenten, vilket ökar restiden med drygt en vecka. Uppemot 12 procent av den globala handeln sker genom Suezkanalen.

– Det är ett konstant flöde av fartyg som går från Asien till Europa, det är som busslinjer kan man beskriva det och detta kommer att påverka, säger Jacob Minnhagen, affärsutvecklare vid Göteborgs hamn.

Exakt i vilken omfattning det kommer att påverka just svensk handel är väldigt svårt att spekulera i, påpekar han dock.

Just nu vet ingen hur långt uppehållet kommer att bli, exempelvis Hapaq-Lloyd har sagt att man ska göra en ny bedömning av läget på måndag. Det är inget som påverkar exempelvis julhandeln.

– Varor inför julhandeln har kommit mycket tidigare, det vill säga under sommaren och hösten. Det som ligger närmast nu är det kinesiska nyåret då Kina stänger i princip ned under två veckor, säger Minnhagen, och påpekar att ingen vill bli sittande med varor som inte kan fraktas innan ledigheten infaller.

Repris på 2021?

Jacob Minnhagen drar paralleller till 2021, när ett containerfartyg fastnade på tvären i Suezkanalen och effektivt hindrade all trafik. Men nu ser han en ännu större utmaning:

– Då väntade alla på att stoppet skulle lösas och sedan kunde man köra på, nu är det ingen som vet vilken bortre gräns som gäller, säger Minnhagen.