Bilan har fallit för den franska visselblåsande gendarmen Hervé Moreau. Den 4 mars dömde försvarsminister Florence Parly gendarmkaptenen som skrivit en avslöjande bok om brister i gendarmeriväsendet till en ”blâme”. Det är det tyngsta disciplinära straffet för en fransk officer, ett angrepp på hans ära. Denna åtgärd är ovanlig. Skälet är att Moreau bland annat kritiserat sina överordnade. Därmed har han brutit mot officerens plikt att inte avslöja något från sitt värv.
Hervé Moreau svarade omedelbart till ”madame le ministre” att han ”finner sin ära i brottsoffrens blickar och hjärta, de brottsoffer som han försvarar”. Han finner den också hos de gendarmer som skickat honom hundratals brev om att de inte längre orkar och inte känner att de har något stöd. Han skriver att ministerns straff sporrar honom att säga sanningen men att det gjort honom djupt bedrövad.
I oktober förra året kom kaptenen i det franska gendarmeriet Hervé Moreau, 51 år, ut med boken vars titel kan översättas till ”En gendarmerikaptens sanning”. Boken rörde om i grytorna och senast uppmärksammades boken i den franska tidningen Le Figaro (5/3/21). I boken kritiserar Moreau den franska staten, sina överordnade och den franska domarkåren som arbetar för långsamt och ger för lindriga straff. Detta leder till en ökad gängkriminalitet som allt oftare utnyttjar unga brottslingar. I boken beskriver han att omyndiga, även 13-åringar, har blivit återfallsförbrytare som i princip åtnjuter straffrihet.
– Under mina fyra år i Beaune har våldet och gängbrottsligheten ökat. Den starkaste vinner och respekten för polisen, statens representant, minskar. Problemet är straffriheten för brottslingar och juridikens haveri.
– Juridiken klarar inte av det våld som uppstår på grund av konfrontationer mellan rivaliserande gäng, säger Hervé Moreau i Le Figaro (5/03/21).
En änglalik syn på förövarna
Hervé Moreau arbetar i vad som anses som ett lugnt arrondissemang, i Bourgognevinernas huvudstad Beaune. Där borde allt vara lantligt och idylliskt. Men Moreau beskriver en helt annan verklighet från sina fyra år där. Moreau tillhör gendarmeriet, det vill säga de drygt 100 000 militärer som fungerar som en polisstyrka. De upprätthåller lag och ordning, skyddar befolkningen och dess tillgångar och hjälper till vid kriser. Gendarmerna lyder organisatoriskt under inrikesdepartementet. Men ett disciplinärt straff utdelas av försvarsministern. Det beror på att en gendarm är en soldat som utbildat sig minst tre år på försvarshögskolan Saint-Cyr.
– Trots gendarmernas oerhörda arbete på fältet, hur många gånger har jag inte sett våldsverkare som tagits på bar gärning och efter en minutiös utredning gått fria och tittat på oss med en hånfull blick. Hur länge kommer våra kollegor att orka?
Han är starkt kritisk till de franska domarna som han anser agerar av ideologiska skäl. De har ibland en alltför änglalik syn på förövarna.
– De franska domarna förstår inte vad fransmännen lever med i vardagen. På varje sida i min bok beskriver jag brottsoffren. För domarna, som inte personligen utsätts för brott, kan det mesta verka underordnat, säger han och menar att det är först när domarna själva drabbas som de kommer att ändra sig.
– Gendarmerna utsätts för den mänskliga naturens svartaste sidor. Domarna understödjer människors värsta sidor genom att de straffar för lite eller inte alls, av ideologiska skäl.
För få fängelseplatser
– Det enda som fungerar är att fängsla brottslingar. Vi sätter för få bakom lås och bom och därmed fortsätter brottsligheten. Brottslingarna har inget att förlora.
Hervé Moreau angriper också den franska regeringen som han anser inte har byggt tillräckligt många fängelser – och politikernas hyckleri.
– Hur många gånger har vi inte hört en minister på en brottsscen vara förkrossad och beklaga det som hänt. Men vi behöver inte en ledsen minister, vi behöver någon som handlar, konstaterar Moreau som i dagarna slutar som gendarm och ger sig i kast med politiken. Han ska ställa upp i det kommande lokala valet 2022 i Beaune.
TEXT: Margaret von Platen
Med Hervé Moreau har Frankrike fått sin egen Peter Springare, denne förundersökningsledare hos Örebropolisen som tog bladet från munnen 2017 och skrev på Facebook om den invandrade kriminaliteten. 2019 släppte han en bok "Peter Springare- Polis" (Greycats förlag) där han anmärkte på ledarskapet inom polisen. Han anmäldes för hets mot folkgrupp, arbetsgivaren anmälde honom för dataintrång, han omplacerades till att utreda miljöbrott, han slutade som polis och blev politiker. På hösten 2020 fick han moralisk upprättelse. Vice rikspolischefen Mats Löfving avslöjade då på P1 att det finns 40 släktbaserade kriminella nätverk som kommit till Sverige enbart i syfte att organisera brottslig verksamhet.
