Fri entré på statliga museer ledde till fler besök – men främst av dem som redan hade för vana att gå dit. Så många nya besökare lockade man däremot inte. Det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.
Den nya undersökningen gäller den senaste fri entré-reformen som infördes av regeringen Löfven 2016 och som avskaffades av Tidöpartierna vid senaste årsskiftet.
Under perioden fann Myndigheten för kulturanalys att andelen invånare i Sverige som går på museum någon gång om året inte ökade. Inte heller specifikt i Stockholm där de flesta av museerna som haft fri entré ligger.
”Detta pekar mot att ökningen av antalet besök framför allt bestod av personer som redan besökte museer åtminstone någon gång under året och nu började besöka dem oftare”, skriver myndigheten i rapporten.
Samma resultat som tidigare
Rapportens resultat stämmer överens med tidigare undersökningar som Myndigheten för Kulturanalys gjort. En rapport från 2013 visade att den typiske besökaren på våra statliga museer är en välutbildad medelålders kvinna som bor i Stockholm:
”Kvinnor konsumerar mer kultur än män generellt. Museibesökare har oftast en relativt hög medelålder. Välutbildade vuxna och studerande ungdomar besöker också museer oftare än andra.”
”Störst andel museibesökare finns bland tjänstemän och personer med eftergymnasial utbildning. Den lägsta andelen museibesökare finns bland personer med enbart grundskoleutbildning.”
Rapporten från 2013 fortsätter:
”Den övervägande majoriteten av dem som besöker museer med fri entré representerar samhällsgrupper med hög socioekonomisk status. Frågan om publikens sammansättning är mer komplex än en prisfråga, och avgiftsbeläggning är inte den primära anledningen till att vissa grupper utesluts.”
Den nya rapporten skriver:
”Andelen besök av vissa underrepresenterade grupper (män, äldre, boende utanför museets närområde) förblev sig lik.”
”Sammantaget finns få tecken på någon förändring av den sociodemografiska sammansättningen av museibesökarna i anslutning till reformen.”
Enligt Myndigheten för kulturanalys är resultatet i linje med vad liknande studier av fri entré i andra länder också har kommit fram till.
Vad kan man då göra, om man vill öka antalet besökare utanför de grupper som redan går regelbundet på museum?
I rapporten från Myndigheten för Kulturanalys 2013 påpekades att inriktning på utställningarna verkar spela större roll än entréavgift.
Marinmuseum – med en entréavgift på 120 kronor – hade allra högst andel ovana besökare och en hög andel besökare utan utbildning från universitet eller högskola. Även Flygvapenmuseum och Naturhistoriska riksmuseet utmärkte sig.
fakta
Fakta: Fri entré på museum
- 2005 infördes den första fri entré-reformen för 19 statliga museer (inklusive stiftelsen Nordiska museet). Jämfört med året före ökade publiken med 2,9 miljoner besök, vilket motsvarade 159 procent.
- 2007 avskaffade Alliansregeringen systemet. Barn och unga upp till 19 år fick dock fortsatt gratis inträde.
- 2016 genomfördes fri entré igen på totalt 18 museer av Stefan Löfvens (S) regering. Motivet var att öka antalet museibesök men också att locka nya besökare. Regeringen avsatte ett anslag på cirka 80 miljoner kronor som fick kritik för att vara för lågt och inte till fullo kompensera för utgifter och inkomstbortfall.
- 2023 avskaffas reformen igen av Ulf Kristerssons (M) regering som sparade in det statliga anslaget på cirka 99 miljoner kronor. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) sade bland annat att ”reformen främst har gynnat vana museibesökare i framförallt Stockholmsregionen, och utländska turister.”
Källor: TT via Kulturrådet, Riksrevisionen med flera
