Efter julaftons glädje och gamman är det tid att reflektera. Men mest av allt att minnas trevligheter och att ledigheten fortgår en liten tid. Än så länge kallas du inte till förvärvsarbetandets slakt.
2.
Den unge Särimner var trött på allt
På livets korthet, existensens gåva,
måhända utom på att vara galt.
Hans allra största nöje var att sova.
Men varje morgon blev han väckt till slakt
I Valhall mötte han sitt trista öde
Mot fallna kämpar kände han förakt
och slutade i gapet på de döde.
Sen återuppstod Särimner igen.
Hans öde påminner om Sisyfos.
En evig upprepning som varar än,
och livet blev ett tomtebloss förstås
Men fånga kvällen njut av den, var vis!
Du dör åtminstone som lycklig gris.
Läs del 1: Den optimistiska grisen!
Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska Institutet, överläkare, immunolog och författare. Han är aktuell med diktsamlingen 53 sonetter med en joker och med romanen Det var så här det började
