Fredrik NG Andersson, docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet: 

– Efter en kraftig börsuppgång finns det en allt större oro för vad som kommer att hända framöver. Med tanke på hur mycket pengar som centralbankerna ”har skapat” det senaste året, har jag svårt att se att börsen skulle krascha. Börsen kommer, som den alltid gör, att gå upp och ner lite grann. Snarare tror jag företagsvinsterna kan komma igen, inte minst genom att priserna kommer att stiga när återhämtningen kommer. Vi ser redan att det finns flaskhalsar som uppstått på grund av pandemin, till exempel saknar containerfartygen personal och vissa insatsvaror saknas. Det leder till högre priser tillsammans med alla nya centralbankspengar. Med högre inflation så faller börsen i reala termer men inte nominella. 

– Risken att centralbankerna skulle dra in pengar är liten. De vågar troligtvis inte på grund av att finansmarknaderna skulle reagera. När USA drog in sina kvantitativa lättnader 2013 reagerade finansmarknaderna så mycket att Federal Reserve tvingades backa. Samtidigt är finanspolitiken expansiv vilket lär spä på vinsterna ytterligare. Denna politik kommer fortsatt att premiera höginkomstagare och människor som äger tillgångar, till exempel fastigheter. 

– Marknaden kommer att vara fortsatt manipulerad av centralbankerna som försöker styra de finansiella priserna i ekonomin. 

Fredrik Sjöholm, professor i Internationell Ekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning:

Lärdomarna vad gäller globaliseringsfrågan är att frihandel inte är självklart även när det finns handelsavtal och överenskommelser mellan länder. Även inom frihandelsområdet EU uppstod det exportbegränsningar under förra våren. Länder behöll och konfiskerade transporter av varor avsedda för export. Det var märkligt och oroväckande eftersom EU bygger på samarbete och full frihet för handel med varor och tjänster. Det kan i framtiden leda till att vissa länder skaffar egna vaccinationsfabriker.

En annan utveckling är att företag förstår hur sårbara de är med sina stora specialiserade leverantörskedjor, där de delar upp produktionskedjan i små bitar, till exempel när de har forskningen i Södertälje, produktionen av en insatsvara i Polen och en annan i Indonesien. Vid ett tillfälle förra året kunde Scania inte producera lastbilar för att de saknade en komponent från fabriken i Frankrike. Jag tror vi kommer att se att den produktion som är extra viktig flyttar hem. En annan slutsats, om det är omöjligt att flytta hem produktionen, är att bolaget startar alternativa produktionsfabriker, till exempel kommer de att ha en fabrik i Kina och en i Polen. Vi kommer också att se förändringar vad gäller lagerhållningen. Tidigare har företagen minimerat denna eftersom den kostar pengar. Men plötsligt blir det svårt när allt inte flyter på som vanligt.

– Krisen har lärt oss att vi inte kan lita på frihandeln och att det finns kostnader för att ha ett globaliserat leverantörsled. Företagen kommer att säkerställa alternativa ställen för att köpa insatsvaror och flytta hem viss produktion. Nyligen meddelades till exempel att Synsam flyttar hem sin produktion från Kina. 

– Globaliseringen kommer fortfarande att vara viktig, men vi kommer att ha mer produktion i hemlandet.

Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds Universitet. Han har bland annat skrivit Dumhetsparadoxen. Den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar: 

– I organisationer kan pandemiåret ibland ha medfört en omskakningseffekt som underminerar konventionalismen och vanetänkandet, vad jag kallar funktionell dumhet. Man tvingas tänka till och tänka om ifall de vanliga rutinerna inte kan följas. På många arbetsplatser har man tvingats minska på mötesritualismen och insett hur mycket onödig tid som går åt att sitta i tidsödande möten. Organisationer kan på så sätt förhoppningsvis lära sig bli lite mer välfungerande. Men det är alltid en risk att man hittar på något annat dumt istället. Man fyller tiden inte med att förbättra verksamheten utan att fila på olika policies, hitta på onödiga utvecklingsprojekt och köra ett utökat värdegrundsarbete eller liknande. Eller tar man sig en extra tupplur eller surfar på nätet. En sak är att lära sig hantera en akut situation, en annan är att lära sig att man bör reflektera och ifrågasätta. Det senare är inte lätt utan ett yttre tryck. 

Anders Widell, docent inom klinisk virologi, pensionerad överläkare:

– Inom veckor från att de första fallen av oklar lunginflammation uppträtt i Wuhan, fastställde kinesiska forskare virusets arvsmassa på 30 000 baser. Viruset fick namnet SARS-CoV-2 eftersom det var släkt med, men inte identiskt med, det SARS coronavirus som härjade 2003. Kunskapen om arvsmassan är väsentlig för att vi skulle kunna förstå viruset och diagnostisera det. Som en jämförelse så har våra vanligaste förkylningsvirus 7 500 baser.

– Laboratorier världen över har gjort 600 000 sekvenseringar på ett år, det vill säga att de fastställt ordningen på de olika baserna i virusets arvsmassa. På grund av detta har vi kunnat tillverka reagens till diagnostik av covid-19 både PCR reagens och snabba antigentest. Vi har vidare lärt oss hur detta virus slumpmässigt muterar och letar upp svagheterna i vårt immunsystem. 

– Forskargrupper och företag har tagit fram flera olika varianter av vaccin som bygger på helt nya principer. Ur folkhälsosynpunkt så är just vacciner något av det mest framgångsrika människan gjort. Det är viktigt att följa såväl skyddeseffekten som biverkningar – medier fokuserar helst på biverkningar. Vi har också förstått att antivirussubstanser har begränsad effekt på covid-19, till exempel Remdesivir.  

 – Under andra pandemiåret kan vi få nya vågor på grund av mutationer som kanske smiter förbi vårt immunförsvar, både de antikroppar vi fått via infektionen och de vi fått via vaccinet. Vi har hittills sett två nyckel-mutationer ytterst på spikeproteinet på positionerna 484 och 501, som uppkommit i olika världsdelar helt oberoende av varandra. Vi kommer att fortsätta att följa om den immunitet som vi fått via vaccinet kan svikta och hur vi då ska fylla på vaccinet med modifierade vaccin som man gör vid influensa.

– Vi kommer att diskutera Folkhälsomyndighetens svårbegripliga bedömningar som rekommendationerna om icke-munskydd, att bara be personer som har symptom att stanna hemma, att bagatellisera aerosolsmitta, eller deras cirkelresonemang om att det inte går att stänga dagis och därför sprids inte smittan på dagis. 

– Personligen hyser jag, som alla i min ålder, givetvis viss oro att bli smittad av den mera smittsamma varianten, jag är 75 år, och jag är osäker på om min immunologiska fallskärm vecklar ut sig. Vi vet att det kommer nya mutationer på ännu längre sikt – SARS-CoV-2 är ett RNA-virus. 

– Människan har sedan millennieskiftet mött tre farliga corona-virus, SARS-CoV-1 2003 från civettkatter i Hongkong, MERS 2012-3 via kameler i Mellanöstern, och nu detta SARS-CoV-2.  Antagligen kommer alla från fladdermöss. Det är möjligt att vi om några decennier kommer att anse att det senaste viruset SARS-CoV-2 var ett relativt lindrigt virus. Vi bygger upp för möjligheten att nya virus sprider sig när vi blir så många på jorden och tränger undan djuren ur deras habitat. Vi kan också råka ut för andra nya smittämnen.

TEXT: Margaret von Platen