Gängbrottsligheten äter sig in i företagssverige
Den organiserade brottsligheten har i allt högre grad kommit att bli en del av företagssverige. En femtedel av Sveriges 56 000 vuxna nätverkskriminella har minst ett formellt företagsengagemang. Nästan två procent av de svenska företagen är nu helt eller delvis under de kriminella nätverkens kontroll. Byggbranschen är mest utsatt, men här återfinns även företag inom bland annat callcenterverksamhet, livsmedelsbranschen och vård och omsorg. Och inte mindre än 123 företag med tillstånd att inneha sprängmedel.
Den kriminella ekonomin uppskattas uppgå till 100–150 miljarder kronor årligen enligt den senaste årslägesbilden från Ekobrottsmyndigheten. Mycket av detta sker numera i företagsform.
– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande.
I december publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten ”Företag som brottsverktyg”. Här lyfts bland annat fram hur kriminella kan få vita inkomster på papperet för att möjliggöra bolån och a-kassa. Uppgifter från krypterade chattar visar att man för 70 tusen kronor kan köpa sig en årsinkomst på en halv miljon, vilket inkluderar lönespecifikationer och uppgifter till Skatteverket.
Företagen används också för att tvätta pengar från andra skumraskaffärer, momsbedrägerier och för att ta del av företagsbidrag. De nätverkskriminellas företag tilldelades exempelvis närmare en miljard kronor i pandemistöd. Företagen är ofta inte långlivade och lämnar som regel efter sig stora skulder. Uppgifter från Kronofogden gör gällande att det rör sig om 11,5 miljarder kronor i skulder till stat och kommuner.
Flera av de nätverkskriminellas och deras medmisstänktas företag är aktiva inom vad som anses vara extra skyddsvärda branscher. Det handlar exempelvis om 2 procent av företagen i vårdgivarregistret och 12 procent av företagen i omsorgsregistret, vilket inkluderar HVB-hem och personlig assistans. Det förekom i granskningen 123 företag med tillstånd att hantera explosiva varor i vilka nätverkskriminella eller deras medmisstänkta hade engagemang.
Brå föreslår en rad åtgärder för att få bukt med situationen, som att olika myndigheter, som IVO, får tillgång till uppgifter från brotts- och misstankeregistret i sin myndighetsutövning; att det ställs fler krav på personlig inställelse för företagsföreträdare – i fall där risken för ljusskygg verksamhet bedöms vara hög – för att försvåra målvaktsupplägg, samt att myndigheter i större utsträckning får möjllighet att samköra sina register. Det finns gott om exempel på hur det riskfritt går att ljuga för en myndighet samtidigt som sanningen finns registrerad hos en annan.
Vissa steg har redan tagits. Vid årsskiftet blev tandvård tillståndspliktig, en direkt följd av bedrägerier inom branschen, som helt påhittade mottagningar som inte existerade i verkligheten men som likväl kunde fakturera för behandlingar om aldrig utförts. Andra utredningar pågår som kan leda fram till lagförslag på området.