En kvinna som arbetar som domstolshandläggare fattar tycke för en yngre man. Han visar sig vara gängkriminell och snart är en ”katastrofal” läcka från domstolen ett faktum. Detta har hänt i historien om läckan på Attunda tingsrätt.
I slutet av augusti ser polisens spanare hur fyra män kopplade till det kriminella Turebergsnätverket i Sollentuna flockas kring något som en av männen visar upp på en mobiltelefon.
Turebergsnätverket har funnits i Sverige under flera generationer och i olika upplagor sedan 1970-talet då de kom till Sverige och blev kända som ”Turkligan”.
Spanaren får en känsla av att det handlar om information om att en av männen står under avlyssning. Direkt efter händelsen tystnar nämligen hans telefon.
Det är inte första gången som märkliga saker händer i gängmiljön i Sollentuna under 2023.
Sedan årsskiftet har polisen gång på gång sett hur insatser med hemliga tvångsmedel förstörts av att övervakade personer plötsligt börjat agera överdrivet försiktigt. Nu växer misstanken om att någon läcker till gänget.
Övervakar samtal
En omfattande insats inleds och spåren leder snart till den närliggande Attunda tingsrätt. Där fastnar man för en kvinnlig domstolshandläggare i 30-årsåldern.
Polisen börjar övervaka kvinnan – som är andra generationens invandrare från Turkiet – som visar sig ha intensiv kontakt med den man som visat upp innehållet i telefonen. Genom hemlig dataavläsning kan polisen följa kommunikationen mellan dem båda. Nu börjar polisen förstå vad för typ av mekanismer det är som kan ligga bakom läckan.
Här syns hur mannen blandar kärleksfullt språk – ”min älskling”, ”mitt hjärta” – med uppmaningar om att kolla upp personer och skicka handlingar från domstolen. Kvinnan gör som han säger, ursäktar att det dröjer och frågar hoppfullt om de ska ses i helgen.
Utnyttjar dig
Samtidigt hörs i avlyssnade samtal hur vänner uppmanar henne att bryta kontakten:
”Jag har ju sagt till dig att han utnyttjar dig. När skulle du börja inse det” säger en väninna i ett av samtalen.
Hon avfärdar varningarna då, men verkar komma till insikt några veckor senare. Förhållandet mellan dem tar slut efter ett hätskt meningsutbyte där hon anklagar honom för att ha utnyttjat henne.
”För första gången undvek jag att visa ett jävligt viktigt papper jag fick i handen idag om ditt lilla nätverk”, skriver hon i ett av sina sista meddelanden till mannen.
Några dagar senare grips hon på väg ut från domstolen.
Den 10 november åtalas hon för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrång, samt för samma brott av normalgraden.
Enligt åtalet har hon vid flera tillfällen lämnat ut hemlig domstolsinformation till mannen. Hon ska även ha gett honom tillgång till sin jobbdator där han kunnat surfa fritt i domstolens ärendesystem. Själv uppger kvinnan att han använt datorn bakom hennes rygg.
”Katastrof”
Chefsåklagare Per Nichols vid särskilda åklagarkammaren beskriver brottsligheten som ”systempåverkande”.
– Om någon bryter mot sekretessen blir det automatiskt mer eller mindre en katastrof för hela maskineriet, säger han vid en pressträff.
I förhör i tingsrätten betonar hon att hon gjort fel och att hon skäms, men att hon inte läckt något av betydelse.
– Jag har alltid stått på polisens sida, aldrig på de kriminellas. Det är klart att jag vill att de ska krossa alla kriminella nätverk, men jag har inte lämnat ut den typen av information som skulle förstöra polisens arbete, säger hon.
Åklagaren yrkar på två års fängelse. Hennes advokat Johan Eriksson anser att straffvärdet är fängelse i max 9 månader och yrkar på villkorlig dom och samhällstjänst.
Domen faller på torsdagen klockan 11.
fakta
Tystnadsplikt och ny lagstiftning
Den 1 augusti höjdes maxstraffet för brott mot tystnadsplikten från fängelse i ett år till fängelse i högst två år. Det infördes också ett grovt brott. Om brottet bedöms som grovt ska man dömas för grovt brott mot tystnadsplikt, till fängelse i minst sex månader och högst fyra år.
Införandet av ett grovt brott motiverades särskilt med att man ville förhindra att känslig information från exempelvis polisens databaser hamnar i händerna på kriminella.
Lagändringen innebär inte att fler gärningar straffbeläggs eller att det införs nya sekretessregler. Den påverkar inte heller meddelarskyddet, utan innebär bara en straffskärpning för saker som redan är förbjudna.
Straffskalan för brott mot tystnadsplikt har varit orörd de senaste 50 åren. Skärpningar har efterlysts av bland annat Avdelningen för särskilda utredningar, SU.
Källa: Polistidningen