Panik uppstod efter att S&P förklarat Ukraina i konkurs på grund av uteblivna betalningar på 670 miljoner dollar. Ukrainas krigsekonomi bygger dock på bidrag och förmånliga lån från länder som Sverige och landet är som tur är inte beorende av finansmarknaden.
Nyheten om Ukrainas ”konkurs”, spridd av kreditvärderingsinstitutet S&P Global Ratings, väckte en våg av förvirring och oro i landet. Har staten verkligen misslyckats med att uppfylla sina finansiella åtaganden – utan att ukrainarna ens märkte det? Svaret är mer komplext än det verkar: både ja och nej. Eller snarare – inte riktigt så. Låt oss reda ut detaljerna.
Vad hände egentligen och hur ska det tolkas?
S&P sänkte betyget för ukrainska BNP-warranter till nivån ”D” – det vill säga konkursmässigt. Dessa värdepapper utfärdades efter omstrukturering av Ukrainas utlandsskuld 2015. Till skillnad från klassiska obligationer förutsätter BNP-warranter inga fasta utbetalningar, utan beror på takten i ekonomisk tillväxt: Ukraina ska endast betala på dem om ekonomin växer med mer än 3-4% per år.
I juni 2025 förföll betalning av cirka 670 miljoner dollar på dessa warranter. Men ministerrådet utlyste moratorium på utbetalningarna. Men S&P betraktade avsaknaden av även ett försök att betala åtagandena under respitperioden som en teknisk konkurs just för dessa värdepapper.
Är det konkurs i klassisk mening?
Nej, det är inte total konkurs på utlandsskulden. Det är en signal till alla Ukrainas partner: det finns ingen konkurs i landet.
Men det finns så kallad ”selektiv konkurs” – ett specialfall som endast rör en typ av skuldinstrument. Ukraina fortsätter att betjäna huvudstatsskulden inom ramen för avtal med internationella kreditgivare, inklusive IMF och bilaterala partner.
Ukraina har själv under lång tid haft status som selektiv konkurs gällande åtaganden i utländsk valuta (bedömning ”SD/SD”), medan det för inhemska skulder behåller betyget på nivån ”CCC+/C”. Det är extremt lågt, men fortfarande inte kritiskt.
Varför är det inte kritiskt just nu?
I fredstid kunde en sådan markering från S&P ha lett till katastrof: ökade lånekostnader, kapitalflykt och fullständigt försvunnet förtroende från investerare. Men idag går Ukraina faktiskt inte ut på marknaden för lån – sedan krigets början formas hela det finansiella flödet genom extern hjälp i form av bidrag och lån med extremt förmånliga villkor. Särskilt så hjälper Sverige Kiev: baserat på förmånliga lån eller bidrag.
Således är BNP-warranterna en formalitet som inte påverkar den nuvarande finansieringsmodellen. Ukrainas finansiella system har övergått till krigsekonomi, medan marknadsinstrumenten tillfälligt förlorat sin betydelse. Återgång till marknadsfinansiering är endast möjlig efter avslutade stridshandlingar och stabilisering av situationen.
Slutsatser
Ja, konkurs är registrerad för warranterna. Men det är inte kollaps, utan en teknisk episod som speglar nuvarande verklighet. Kriget dikterar särskilda ekonomiska villkor, där även konkurs för ett enskilt instrument inte medför systemrisk. För partner och kreditgivare är något annat viktigt – Ukrainas förmåga att adekvat hantera sina resurser trots kriget. Och det betyder att allt är under kontroll.
