Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige med 10 000 nya fall per år. Efter en prostatacancerdiagnos är det vanligt att patienten opereras, får kemoterapi eller strålas. En kirurgisk behandling är ibland förknippad med biverkningar i form av impotens eller inkontinens. Patienten kan dessutom tvingas följa en livslång hormonbehandling med alla biverkningar som det innebär. 

– Det är ofta svårt att rekommendera en behandling i det enskilda fallet. Vi vill undvika att de ilskna fallen underbehandlas och att de med låg risk överbehandlas, säger docent Göran Ahlgren, urolog och överläkare vid den privata Perituskliniken i Lund som specialiserat sig på prostatacancer. 

För att skona patienten från onödiga ingrepp har det svenska börsbolaget Prostatype Genomics utvecklat en algoritm P-score som med hjälp av artificiell intelligens räknar ut om patienten överhuvudtaget behöver behandlas. Syftet är att överträffa, eller åtminstone komplettera, läkarens bedömning om vilka ingrepp som bör göras.

Algoritmen matas med uppgifter av läkaren eller av laboratoriet: patientens PSA-värde, en prostataspecifik antigen, som mäts i ett blodprov; tumörens storlek och aggressivitet som handgripligen uppskattas av läkaren; en Gleason-gradering av patologen som bedömer antalet cancerceller i patientens vävnadsprov och därmed kan rubricera hur aggressiv cancern är, och slutligen mäts aktiviteten i tre gener, som är viktiga för att bedöma sjukdomens utveckling, IGFBP-3, F3 och VGLL3. 

– Algoritmen P-score är ett hjälpmedel för att ge en bättre prognos vid en nyupptäckt prostatacancer. Dess genanalys ger ett mervärde jämfört med enbart traditionella faktorer som tumörgrad och PSA-prov. Vi får en riskanalys som vi kan använda när vi resonerar runt behandlingen med en patient, säger Göran Ahlgren.

Aggressiv cancer kunde klassificeras om till låg risk

I algoritmen har data hämtats från biobanker med uppgifter från levande och avlidna patienter med prostatacancer. Algoritmen räknar sedan ut den så kallade P-score om risken är hög eller låg eller intermediär att avlida i sjukdomen inom tio år. Bolagets vd Fredrik Persson menar att sjukdomen ofta utvärderas med ett för stort inslag av subjektiva åsikter och därmed har västvärldens mest vanliga cancer ofta lett till onödiga ingrepp. 

Prostatype Genomics har i studier visat att cirka 37 procent av prostatapatienter vars cancer karakteriserats som intermediärt aggressiv kunde klassificeras om till låg risk efter gentestet. Cirka 40 procent av patienterna vars cancer klassats som hög risk kunde kategoriseras lägre. 

– Men den ska även hjälpa vården att hitta de patienter som är i behov av radikal behandling, säger Prostatype Genomics vd Fredrik Persson.

Han förklarar att affärsidén inte går ut på att ta prover:

– Vi tillhandahåller testkiten och algoritmen för läkaren och labbet. Resultaten, bland annat genuttrycken, körs mot vår databas. Det är den som består av historiska fakta från patienter med prostatacancer, både från dem som överlevt och dem som gått bort i sin cancer. Det är en enorm fördel att vi finns i Sverige och har tillgång till denna statistik. 

– Vår största utmaning har varit GDPR. Det måste finnas en tydlig rågång mellan vad vi ser och vad vi gör och hur produkten används. Vi tillhandahåller labbkitet. Sedan kopplas vi bort, säger Fredrik Persson.

GDPR-problemen uppkommer i samband med överföringen av patientdata. En mängd känsliga uppgifter ska skickas till en server som innehåller algoritmen, och som ligger i molnet.

Algoritmen finns hos Prostatype Genomics egen server på svenska Amazon Web Services i Stockholm. Det finns flera lager med krypteringar. Skalskyddet runt algoritmen har byggts av it-veteranen Anders Jonssons bolag Secureappbox.

– Läkaren, som matar in uppgifterna, identifieras och godkänns, med en tvåfaktorsautentisering. Då registreras uppgifterna på ett säkert sätt, säger Anders Jonsson. 

Tvåfaktorsautentisering tryggar GDPR

– I servern sker en AI-process och ett resultat tas fram, som skickas till läkaren i krypterad form. Läkaren kan bara se resultatet genom att logga in igen med en tvåfaktorsautentisering. Ingen kan bryta sig in och titta in från sidan, förklarar Anders Jonsson. 

Om läkaren vill skicka rapporten till patienten sker det via SecureMailBox. Patienten har också en säker brevlåda. Denne mottar en länk genom den vanliga mejlen och måste ha en inloggning och ett särskilt konto som också ligger hos SecureMailBox. Den är också utvecklad med flera lager kryptering. 

Hade inte GDPR-problematiken och säkerheten gått att lösa enklare med bank-id?

– Bank-id fungerar bara för svenskar i Sverige under det att tjänsten P-score ska kunna användas över hela världen. 

Anders Jonsson ställer slutligen den retoriska frågan: Vilka länder har starkast integritetslagar? 

– Sverige och Schweiz har några av de starkaste integritetslagarna i världen.

TEXT: Margaret von Platen

FAKTA | Prostatype Genomics

Prostatype Genomics med ett börsvärde på 170 miljoner kronor finns på First North, en börslista för mindre bolag. Bolaget har hittills ägnat sig åt forskning och utveckling och det är först nu som Prostatype Genomics är redo att kommersialisera produkten P-score. P-score är klassificerat som en ”self-declared product” och är registrerad hos Läkemedelsverket. Det externa företaget Presafe garanterar att produkten uppfyller alla standards och följer samtliga regler.